Brosk

Många ledproblem har en anknytning till förslitet eller skadat brosk. I mitt eget fall håller jag som huvudorsak för förslitningen av brosket i min höger höft en tidigare trafikolycka varvid bland annat benet brytts. Nu är jag mycket nöjd med min ett år gamla BHR protes, fast kroppens egen lösning för leden var bättre.

Brosk i vår kropp finns i tre olika sorter, vi tar endast upp den glasaktiga genomskinliga sorten som heter ”hyalint brosk”. I Wikepedia skrivs om brosk att det består främst av makromolekyler som kollagen och få celler. De celler som finns kallas för kondrocyter, är klotformiga och innehåller en hög koncentration av fett och glykogen. Ja det låter väldigt fint, men vi känner brosket oftast bäst från när vi åt en grillad eller stekt kyckling eller något annat djur. Vad brosk är har nog alla en bra uppfattning om.

Däremot är det inte alls välkänt att brosk är ett poröstmaterial, jag erkänner att det var tidigare okänt för mig. På en annan webbsida skrivs några andra vikta punkter, så saknar brosk blodkärl, vilket i sin tur har en stor betydelse för broskets ämnesomsättning. Broskets näring är beroende av synovialvätskan genom ”diffusion” från broskets yta. Brosk saknar nerver, som innebär att det inte kan göra ont när ledytorna glider längs varandra. Tyvärr sker i moget brosk föga celldelning och blir broskets förmåga att läka skadade delar mycket begränsad…som jag kan vittna om!

Vid ledbesvär har vår moderna samhälle gett oss tillgång till smärtstillande medel av olika slag, bland annat såkallade NSAID produkter (=Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs). Dessa produkter har alla sina egna speciella biverkningar som får ännu mer betydelse om medlen används under en längre tid. Vi som redan har led eller skelett relaterade problem får inte gå förbi det faktum att NSAID produkter som Ibumetin, Ibuprofen och liknande försämrar skelettets kvalitet ännu mera, medan vi skulle försöka stärka skelettet i stället! I det svenska Ortopediskt Magasin under Artiklar och sedan ”ortopedexamen , frågor och kommentaror” finns att läsa följande: ”Frakturläkning. Flera djurstudier har utförts för att utvärdera NSAID effekt på frakturläkning. Majoriteten av dessa visar en signifikant negativ effekt. Retrospektiva studier har också visat att NSAID behandling färsämrar frekvensen av läkta frakturer samt att läkningen dessutom sker långsammare.”

Allt det föregående understryker att vi ska bete oss på ett sådant sätt i vårt dagliga arbete och i idrottshandlingar som skyddar brosket från överbelastning och övermåttlig slitage. Samtidigt ska vi röra på oss mycket så att synovialvätskan får en chans att röra sig genom alla leder och nå brosket. Dessutom får vi komma ihåg att upprätthålla kroppens vätskenivå, den är basen till många finurliga system i vår kropp. Ta helst inga smärtstillande medel om det går att lösa också med ofarliga medel som bland annat glukosamin. Det är varje unik situation som får visa vad som är möjligt och bäst.

Ron van Mierlo

2008-02-02