Artros

Artros i höften kan visa sig på olika sätt men det brukar begränsa rörligheten och orsaka en viss stelhet i leden. I höftens omgivning kan det bland annat uppstå benpålagringar som börjar begränsa rörelser allt mer detso mer utvecklad sjukdomen är. Att nå fötterna för att ta på sig byxor, strumpor och skor blir allt svårare och smärtorna kommer att tillta i samma takt. Man kan ofta varken sitta eller stå länge, man för röra på sig hela tiden för att försöka hitta en mindre smärtsam position…som man ändå inte verkar hitta. Sömnen kan störas och helt förstöras av molande smärtor, låsningar av höften som går hand i hans med huggande smärta. Ofta känns smärtorna i ljumsken men kan lika väl dra till lårbenet, skinkan, knäet och ryggen. I det här stadiet har artros säkert redan blivit fastställd genom en röntgenundersökning och började du kanske halta och använda kryckor. När livet förstörs så här mycket är det hög tid för en ny röntgenundersökning för att se hur du kan hjälpas bäst.

Artros behöver tvärtemot vad många tror inte alls vara slutet på ett tidigare liv med sport och hög aktivitet! En ytersättningsprotes kan mycket väl vara lösningen, men det brukar din ortoped inte berätta för dig!

Vägen till artros i sitt sista stadium blir i Sverige oftast en långdragen historia. Den valiga rutinen vid artros i allmänhet skiljer avsevärt mellan på ena sidan vägen till (och tiden efter) en konventionell och på andra sidan vägen till (och tiden efter) en ytersättningsprotes. Grafiken som följer förtydligar skillnaderna. Inte att alla personer med artros är verkligen goda kandidater för en ytersättningsprotes, fast många fler är svenska ortopeder vill erkänna. Det måste först noggrant undersökas individuellt av en ytersättningsspecialist för varje person och oavsett kön och ålder. Men det står fast att ortopederna i vårt land sällan seriöst överväger ytersättningsproteser som lösning på våra artrosproblem. Huvudandelen av alla personer med artros eller annan ledsjukdom och i behov av en protes kommer aldrig att informeras om ytersättningsmetoden och därför inte heller ges en chans att välja själv. Det som din ortoped väljer för dig brukar till 99,9% vara en standard protes, alltså en traditionell höftprotes som passar honom och rutinerna väl men inte alls behöver vara den som bäst passar dig. Om du själv inte indikerar dina önskemål och inte ställer vissa krav får du räkna med störa ändringar i ditt liv, dina aktiviteter, idrottsverksamheter och kanske följder för ditt yrke, som inte är nödvändiga om du får en ytersättningsprotes. Läkarnas fasta rutin och övervägande förnekande inställning angående ytersättningsmetoden ledar till längre lidande för patienten och större skador i höften, oftast så mycket att den inte ens kan räddas längre med en ytersättning.

Jag ställer att du inte kommer vidare i Sverige själv med önskan att få en ytersättningsprotes hos din egen ortoped när du har fått allvarlig atros. Om du är så lyckligt att det ageras helt korrekt på din önskan att få en ytersättningsprotes tillhör du faktiskt en mycket liten grupp personer som kan räknas på en enda hand! Fundera bara på det här: Under 2012 fick hela 15978 personer i Sverige en höftprotes men bara 72 gavs en ytersättningsprotes. Med tydliga tendensen nedåt som startade 2007 med då 295 ytersättningar och bara 72 under 2012) kan man räkna med att metoden snart kommer att försvinna helt från Sverige och vi blir tvungna att vända oss till utländska specialister. Nu redan i 2014 får vi för expertråd och en korrekt bedömning av artrosen för eventuell tillämpning av ytersättning vända oss till riktiga utländska specialister på området, samma sak gäller själva operationen, den görs bäst av utländska specialister.

I alla fall tyder det på stora brister hos svenska ortopeder och massfelbedömningar om bara 72 utav 15978 personer gavs en ytersättning under 2012. Jag ställer att även det högsta antal ytersättningar per år i Sverige någonsin på 295 var mycket fattig och oacceptabel få i förhållandet till alla 15978 detta år. Se även: https://www.resurfacingscan.be/ytersattning/fakta/  Med alla snart tusen svenskar som kontaktade mig och bad om hjälp kommer jag till helt andra slutsatser! 95% av alla som kontaktade mig om artros och liknande höftproblem….och som skulle ha fått en traditionell höftprotes av sina svenska ortopeder….hörde via specialisterna i mitt nätverk att man faktiskt var en bra kandidat för ytersättning. Alla dessa personer ”räddades” och har sedan kunnat få en ytersättningsprotes….fast inte i Sverige av en svensk ortoped utan av en riktig utländsk ytersättningspecialist!

Om en protes av något slag behövs är nog artros den höftsjukdomen som i allmänhet bäst lämpar sig för en ytersättning. Därför är det extra frustrerande om ortopederna i Sverige går helt förbi det här faktum i sitt agerande och när artrospatienter informeras om sina möjligheter.

På bilden till höger visas en höger höftled hos en person med så kallad ”end stage artros”.

Om röntgenbilden på din egen höftled ser likadant ut är du förmodligen en av många svenskar som genom ortopedernas bristfälliga beteende hamnade i den här situationen, men normalt är den här situationen inte!! En person med en sådan dålig artrospåverkad höftled står ingen chans längre för en vanlig ytersättningsprotes, som en BHR till exempel. I ledkulan syns stora förändringar med flera förödande  cystor. Men det finns en liten chans att en BMHR fortfarande kan fungera, det blir förmodligen en intra-operativ bedömning och kräver i alla fall en entusiastisk ytersättningspecialist som är beredd att satsa lite extra och inser vikten med att spara benhalsen.

Sanna och osanna påståenden vid artros:

• Förslitet brosk kan läka och återbilda sig: nej, det är inte sant. Borta är verkligen borta. I dagens läge finns det förutom försök med stamceller ingenting som verkar kunna hjälpa i en läknings eller och återbildningsprocess av försvunnet brosk. Vissa påstår att glukosamin skulle ha den förmågan men det är inte sant.
• Artros ger en okad risk att dö i förtid: ja, det är sant. Ju sämre man gar och ju svagare höften är desto större blir fallrisken. Framförallt där det händer äldre personer kan fall leda till en höftfraktur och den i sin tur kan den leda till döden.
• Ledförslitning är det samma som artros: nej, et är inte sant. Det som slits är brosket och sedan kan sjukdomen även påverka bäckenskålen och ledkulan på olika sätt men det är i första plats broskförslitningen, inte ledförslitningen som gäller.
• Vid artros ska man undvika vara aktiv: nej, et är inte sant. Hög belastning på höften ska man i för sig undvika men för övrigt är det bara bra att hålla sig igång. En svag höftled lider mer än en höftled med starka tränade muskler. Efter en möjlig höftprotesoperation i framtiden drar man dessutom nytta av en stark höftled genom en kortare och smidigare rehabb. När man håller sig själv och leden igång medför det också bra genomblödning av den sjuka leden, om genomblödningen skulle stanna upp förvärras situationen i stället mer. MEN: man ska efter aktiviteten ge höften en chans att återhämta sig, aktiviteten får inte bli ett stressmoment till för höften! Brosket i leden är poröst det kan ta upp synovialvätska och avge den igen när det behövs och brosket utsätts för belastning, vätskan kan då göra sin smörjande uppgift i leden och minska friktion. Genom normal aktivitet hålls brosket i bra kondition genom konstant komprimering och dekomprimering.
• Övervikt är en nackdel vid artros: ja, det är sant. Övervikt är verkligen kontraproduktiv genom minskad aktivitet, ökad belastning, mer friktion och slitage i höftleden.
• Att vara beroende på alkohol påverkar artros: nej, et är inte sant. Däremot höjs risken för benskörhet vid långvarig och högre alkoholkonsumtion. Fallrisken höjs också med alkohol intag, så risker för problem finns ändå.

Det finns en sida ”Artrosen: Myter och sanningar” som också ger ett antal exempel.

Följande kan möjligen lindra besvären från artros, bromsa upp eller förebygga sjukdomen:

• Glukosamin hydroklorid eller glukosamin sulfat tabletter eller pulver
• Kondroitin
• Broccoli, se: Broccoli bromsar artrosens utveckling
• Nypon, nyponpulver
• Injektion med tuppkam
• Ingefära
• lågenergilaser, se: Laser ’acupuncture’ för artrossmärta
• Gurkmeja

Information

En Wikipedia sida på osteoarthritis (på engelska)

Jag anser…om jag får vara kritisk, att den här webbsajten Artrosguiden inte ger den breda informationen som faktiskt behövs, synd!

Däremot har ”Skadekompassen” en del bra information, se: artrosbehandling.se

Undersök

I Storbritannien startades ett undersök med syftet att hitta om ämnet sulforaphane som förekommer i vissa grönsaker och bland annat i broccoli kan stoppa vidare utveckling av artros hos människor.

I Sverige: Ny metod kan påvisa artrossjukdomen innan den brutit ut

Idrott

När människor utför en form av elitidrott är det inte otänkbart att sporten och mer extrem belastning på höften också medför mer slitage och andra former av skador i brosket. En svensk studie på ämnet granskade tillgänglig material över idrottare 5 år efter att man avslutade karriären. Resultatet är intressant och visar ett tydlig sammanhang mellan vissa former av idrott och insjukning i artros. Se: Löper före detta elitidrottare större risk för artrosproblem i nedre extremitet efter avslutad karriär?

Support

Nyligen startades ett nytt forum till personer med artros i höften under namnet ”Artroshjälpen”, jag hoppas att även detta forum kan hjälpa dig med dina frågor relaterade till artros.

Vi finns också på Facebook, se: Vår Facebooksida

På en annan sida skrev jag redan om ”Höftartros och betydelsen vid ytersättning” men eftersom artros (också kallad osteoartrit) berör en såpass stor grupp människor vill jag vara hundra procent säker att personer som kanske bara söker i Google med ”artros” också får en direkt träff till min hemsida.

Ron