Röntgen Datortomografi Magnetröntgen och höftproblem
Undersökning met Röntgen datortomografi och magnetröntgen är inget ovanligt för omkring 16.000 svenska höftpatienter som årligen undersöks och sedan får en höftprotes. Vid höftproblem är vi patienter idag i alla fall så lyckliga att det finns flera undersökningsmetoder som kan visa vad just vårt specifika problem är. Men eftersom det finns så många olika händelser, sjukdomar och medfödda avvikelser som kan påverka höftleden finns det inte heller en enda fast rutin hur man ska gå till väga för att undersöka problemet, hur det sedan behandlas bäst och vilka undersökningsmetoder som är minst skadligt för kroppen. Med så många patienter varje år kan man kanske också förstå att alla inte längre får den individuella förundersökningen som egentligen behövs. Ortopederna placerar oss lätt i en grupp som i sin helhet bedöms och behandlas på ett visst sätt utan att det alltid tas hänsyn till varje patients individuella problem. Ett tydligt exempel på detta är åldersgränsen som helt felaktigt sätts för vissa ortopediska ingrepp och som bland annat tillämpas vid ytersättning i Sverige.
Kompetens och genuin vilja att hjälpa:
Förutom att du som patient får vara så tydligt som möjligt över dina problem mot läkarna skall självklart alla inblandade såsom husläkaren, ortopeden och röntgenspecialisten eller röntgenläkaren ha en genuin vilja att hjälpa dig och dessutom ha tillräcklig kompetens. Tyvärr finns det stora brister, jag kan intyga om att många personer som kontaktade mig har gått omkring med sina höftproblem i många år, ibland tiotals år. Med en villig och kompetent läkare eller specialist och en korrekt bedömning borde många personer ha fått en behandling mycket tidigare i livet och det hade förebyggd mycket värre problem senare i livet.
Ett sådant exempel kan vara barn med någon form av dysplasi som med ett ingrepp tidigt i livet genom en av flera former av osteotomi av bäckenet kunde vara fritt från problem för resten av livet eller åtminstone för en stor del av livet. Detsamma gäller många andra höftsjukdomar som kan inträffa redan tidigt i livet och utan åtgärd kan få stoa konsekvenser vid medelåldern och uppåt.
Det kan i alla fall inte vara korrekt om en 40 eller 50-årig person som redan har varit hos andra läkare till slut kontaktar mig med röntgenbilder och att jag som lekman blir den första som berättar personen att han eller hon faktiskt har haft ett problem sedan födelsen eller uppväxten. En sådan person har helt enkelt inte varit tagen på allvar eller bara varit i kontakt med lågkompetenta läkare.
Röntgen
Röntgen är den enklaste, billigaste och snabbaste metoden som numera sätts in för att undersöka om något och i så fall vilket problem föreligger i höften. Om det gäller den mycket förekommande formen av artros med broskminskning mellan bäckenskålen och ledhuvudet finns det en god chans att den redan syns på vanlig slätröntgen. Lite om röntgens historia av Sten Carlsson
En enda bäckenbild på hela bäckenet kan redan ge mycket information och avslöja om det finns mer att ta hänsyn till än artros, som också kallas osteoartros och osteoartrit. Så kan bilden visa om ledskålarna är normala eller kanske är för djupa eller för grunda, om skålarna är för branta eller för mycket nedåtpekande. Även större cystor i ledhuvudet eller bäckenskålen och strukturen av benmassan i benhalsen syns. Likaså kan eventuella orsaker för en märkbar benlängdsskillnad oftast hittas med en röntgenundersökning.
Benpålagringar som kan hittas på olika ställen i leden är ett bevis på pågående förslitningsproblem/artros.
Oftast behövs utöver röntgen inga undersökningsmetoder till för att bestämma att ett operativt ingrepp med en protes krävs. Behövs ändå mer undersök och kan det göras med en Magnetkamera då föredras den över datortomografi så att vidare exponering för röntgen därmed undviks.
Vanlig röntgen har sina begränsningar och en av nackdelarna är att det använder sig av en dos strålning. Dosen som man utsätts för vid det enskilda tillfället orsaker inga problem om den var rätt inställd men framförallt eventuella upprepade exponeringar ska hållas under kontroll, det är farlig strålning med röntgen som vi talar om! Tänk på att be om ett skydd när röntgenspecialisten själv inte ger dig den för att hålla framför dina ädlare delar!
Några länkar:
Röntgen:
Joniserande strålning:
Strålningsdosen:
Datortomografi
Vid datortomografi eller skiktröntgen som metoden också kallas i Sverige används också röntgen men i stället för en mer eller mindre fast uppställning av röntgenröret roterar den nu runt patienten som ligger på ett bord som sakta matas framåt genom apparaten. På så sätt skapas bilder i tunna skivor som sedan med hjälp av en dator även kan sammanställas till tredimensionella bilder som kan roteras för vidare visuell inspektion från alla sidor.
Nästan alla höftproteser innehåller metaller i mer eller mindre mängd och vid datortomografi kan vissa metaller förstöra delen av bilden som är närmast till protesen och allt som ligger i strålgången bakom eller framför protesen. Om undersökningen gäller just protesen, kanske för att kontrollera infästningen, positionen och inväxt av benmassan i protesens ytor krävs det speciella metoder för att undvika reflektionerna från röntgenstrålen mot protesens metall. För att minska oönskade effekter som ”afterglow, scattering, crosstalk, noise, streaking” och andra och för att bättre avbilda metalliska föremål i kroppen kan med hjälp av av så kallade ”Metal Artifact Reduction” mjukvaror och andra instrument nås bättre resultat. Det finns bland annan MAR (”Metal Artifact Reduction”), MARS (”Metal Artifact Reduction Sequence”) och datortomografi (CT-Scan) utförd med en av dessa metoder kan då kallas MAR-CT eller MARS-CT.
Under MAR eller MARS-metoden finns ett antal vidare grenar. Vilken som är bäst i din specifika situation kan bara avgöras av en kompetent ortoped och röntgenspecialist ihop. Varje metod har sina egna användningsområden där det passa bäst. Några heter: FSMAR, O-MAR, GSI-MAR
När dina datortomografibilder visar en massa ovanliga streck eller ovanliga ljusa och mörka platser där du förväntade en korrekt avbildning av din protes har man förmodligen varit snål och inte velat tillämpa Metal Artifact Reduction, inte haft kunskapen eller inte haft instrumentariet för att kunna utföra det korrekt.
Stora nackdelen vid DT eller datortomografi är att det kan höja röntgenstrålningens dos flera gånger över (upp till 100 gånger) jämfört med vanlig slätröntgen. Exponering av mjuka och känsliga organ bör därför undvikas eller skyddas.
Undersök med datortomografi och exponering för röntgen med höga doser bör därför inte startas om andra ofarliga metoder kan leverera liknande resultat. Du har rätten på din sida och kan kräva en annan och mindre farlig metod! Se: Datortomografier oroar vårdpersonal
Stråldoser från kanske onödig tillämpade datortomografier beskrevs av Dagens Medicin i artikeln: Patienter utsätts för höga stråldoser på lösa grunder. Artikeln visar att vid hälften av undersökta fallen där datortomografi sättes in inga fynd hittades. Skäl finns för att misstänka att många undersökningar begärdes på lösa grunder. I följande studien skrivs att det finns en ny tendens att byta ut en valing röntgenundersökning för en datortomografiundersökning. Detta innebär automatiskt att patienten exponeras för mer strålning. Studien visar också att vårdpersonalen tydligen gör olika inställningar som direkt kommer att påverka stråldosen. Det finns tydligen behov för att lyfta kunskapsnivån på röntgenavdelningarna för att komma till bättre stråldosreducerande inställningar av datortomografen, se: Stråldos-reducerande åtgärder vid DT
Fel namn?
Det finns ingenting om röntgen i ordet ”datortomografi” medan den här undersökningsmetoden använder röntgenstrålning. Ordet skiktröntgen ger däremot direkt information om såväl det faktum att metoden fungerar med exponering i ”skikt” som att ”röntgen” används.
Några länkar:
Jämförelse mellan CT-Scan och MRI
Strålning calculator/converter
Nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna om ökad användning av datortomografi
Artikel: CT scans accounted for most radiation dose, costs in trauma patients
artikel i kort
komplett artikel i PDF format (med överstruken text fast läsbar)
Magnetröntgen
Synonymer, förkortningar och översättningar
Röntgen = x-ray
CT-Scan = CAT Scan = Computed Tomography-Scan = Computer Tomography-Scan = datortomografi = skiktröntgen
MAR-CT = Metal Artifact Reduction – Computed Tomography
MARS-CT = Metal Artifact Reduction Sequence – Computed Tomography
MRI = Magnetic Resonance Imaging = magnetröntgen = magnetkamera = magnetisk resonans
MRA = Magnetic Resonance Angiogram
MAR-MRI = Metal Artifact Reduction – Magnetic Resonance Imaging
MARS-MRI = Metal Artifact Reduction Sequence – Magnetic Resonance Imaging
MRT = Magnetisk Resonans Tomografi
MRT = Magnetisk Resonance Therapy (där magnet resonans används som en behandlingsmetod i stället för undersök)
NMRI = Nuclear Magnetic Resonance Imaging = kärnmagnetisk resonans
PET = Positron Emission Tomography
SPECT = Single-Photon Emission Computed Tomography
SPECT-CT = SPECT-CT-Scan = Single-Photon Emission Computed Tomography – Computed Tomography-Scan
Kom ihåg: inte alla uttryck och benämningar som vi använder för undersökningar med olika metoder är korrekt från teknisk synvinkel, även om det har accepterats av allmänheten. ”Magnetröntgen” är en sådan, eftersom det inte alls inblandas röntgenstrålning utan magnetism i tekniken är namnet missledande.
En kompetent och erfaren röntgenspecialist kan använda inställningar, ”filter” och andra programkomponenter för att förstärka eller försvaga vissa effekter vid CT-scan och MRI undersök. Om man till exempel inte tar hänsyn till en metallisk protes som en patient kan ha i kroppen kan det orsaka ”scattering” eller med andra ord reflektioner och andra störningar som döljer detaljer som undersökningen egentligen försökte visa. I så fall finns det MAR (Metal Artifact Reduction) eller MARS (Metal Artifact Reduction Sequence) tekniken som kan användas såväl vid CT-scan och MRI undersök.
CT-scan kan ges andra möjligheter om patienten får ett kontrast-(och oftast lätt radioaktivt) ämne injicerat i blodbanan såsom exempelvis barium, jod, technetium, gallium och flera. Där ämnet kommer att koncentrera sig i kroppen och framträder på CT-scan och röntgenbilder härskar högre aktivitet än på andra platser i kroppen eller skelettet. Detta kan ange om framträdande platsen har ett problem.
En scan som inom ortopedin görs under användning av ämnet technetium (teknetium på svenska) kallas en ”technetium-scan” eller ”bone-scan. Kontrastämnet kan kallas ”technetium 99m” eller ”Tc99m-methylene diphosphonate”.
Stråldos:
För en årlig genomsnittlig stråldos per person per år ger Strålsäkerhetsmyndigheten i följande PDF filen information:
Kostnader vid olika undersökningar:
Som grov indikation kan för en privatperson kostnaden vid slätröntgen bli 500 – 1000 kronor, vid skiktröntgen och magnetröntgen kan det hamna mellan 3000 – 7000 kronor.
Remiss:
En remiss från en husläkare eller ortoped krävs alltid för alla typer av undersök som röntgen, skiktröntgen och magnetröntgen. Vid en privatförsäkring gör du viss att kontakta försäkringsbolaget på förhand om ersättningen för kostnaderna.
Röntgen instanser:
Direct Röntgen i Göteborg har blivit: Aleris Röntgen
Medicinsk Röntgen AB blir: Praktikertjänst Röntgen AB
Sedan alla sjukhus och många kliniker