Om mig själv och hemsidan:
Jag är en i 1953 född man som har haft problem med högra höftleden
i nio år ungefär. I 2006 tröttnade jag helt på allt väntandet på läkarna och
sjukvården. Jag ville bli av med alla smärtstillande tabletter och andra
supplement som var mitt försök att göra livet lite drägligare men som inte var
en lösning till något. Jag ville även bli av med alla dåliga biverkningar från
mina piller och eventuella definitiva skador som medicineringen kan orsaka i
inre organ. Efter en påpekan från min fru och lite eget undersök lärde jag att
en så kallad ytersättningsprotes skulle vara bäst och jag satsade
allt på att kunna få en sådan.
Till slut har saker och ting lyckligtvis kommit igång och precis som jag ville! Under hösten 2006 skickade jag redan en ansökan om förhandstillstånd för min operation i Belgien till Försäkringskassan och den beviljades sedan i mitten på december. Efter ett e-postmeddelande till min läkare Koen De Smet i Belgien fick jag inom några timmar svaret tillbaka att jag var välkommen för operationen på den 23 januari 2007. Ni förstår att det var ett glädjande besked för mig!
Hur det hela gick till och hur jag vaknade:
Utifrån behov av information på en särskild typ av höftprotes som jag tidigare hörde talas om började jag ringa olika sjukhus i Sverige och fråga om hjälp. Protesen och operationsmetoden som jag hade i tanken omfattas av engelska termen ”Hip Resurfacing” och kan förkortas till ”HR”. I Sverige döptes alla proteser som används i den här metoden till ”ytersättningsproteser”. En ortoped från Birmingham i Storbritannien vid namnet Mc Minn vidareutvecklade den såkallade ”BHR” eller ”Birmingham Hip Resurfacing” protesen tidigare, som sedan också kopierades av andra tillverkare, alla med sina egna beteckningar för protesen, som bland annat BHR, ASR, Conserve Plus, Cormet, ReCap, Durom osv. och alla med lite avvikande specifikationer (se menyn under ”HR fabrikat”).
Originella BHR protesen har funnits i två typer, en tidigare med en metall och plast del i leden som slet väldigt snabbt och slutades användas. Men den andra typen som nuförtiden används har i stället två led komponenter av metall och är mycket slitfast. Vissa ortopeder tillämpade även ”Hemi Resurfacing”, där ingen bäckenskål användes och man förlitade sig på kvarstående brosket, det visades sig vara ett dåligt alltenrnativ!
I fortgången används av mig beteckningen ”Hip Resurfacing”, ”HR” och ”ytersättningsproteser” för att täcka alla fabrikat på marknaden och inte bara originalen ”BHR” från Dr. Mc Minn.
Hur som helst, det dröjde för mig inte länge att upptäcka att personal på sjukvårdar och sjukhus, och inte ens personal på ortopediska avdelningar av svenska sjukhus viste vad en ”ytersättningsprotes” är för något, man viste ännu mindre om ämnet än vad jag gjorde. Varje gång fick jag i enkla ord förklara för oftast icke teknisk personal vad en ytersättningsprotes är. Till slut blev det alltid för tekniskt ändå och kopplades jag vidare till flera andra personer, för varje person fick jag då upprepa hela beskrivningen på protesen igen.
Även hos läkarna som jag besökte i samband med mina höftbesvär märkte jag att alla tekniker, proteser och termer kring Hip Resurfacing oftast var helt okända.
Då jag letade på Internet efter information som skulle kunna berätta något om ytersättningsproteser förvånades jag ännu en gång att det inte finns ett dugg att hitta på någon svensk sida, medan på engelska sidor däremot hittades väldig mycket.
Det var för mig signalen att svenska patienter verkligen behöver upplysas i sitt eget språk om det mycket goda alternativet med en ytersättningsprotes.
Läs gärna i menyn under ”HR för vem?” vilka fördelar en HR protes bjuder över den traditionella protesen med ett skaft som sätts i benet med en metod som på engelska kallas ”Total Hip Replacement” (THR) eller ”Total Hip Arthroplasty” (THA). Tyvärr används i våra svenska sjukhus övervägande THR eller THA metoden och hölls HR metoden undanskymd för oss.
Det som jag anser vara en stor brist i vårt land är att det helt fattas en offentlig lista på alla svenska läkare, deras specialområden, deras kliniker och sjukhus och kontaktuppgifter, ofattbar för mig! Jag skapade i alla fall en mycket stor lista på läkarna i världen som jag vet tillämpar ytersättningsproteser, listan hittas i menyn till vänster.
Om det inte räckte så har jag även fått komma till slutsatsen att den fina såkallade vårdgarantin som man påstår hålla sig till inte har fungerat någonstans för mig än. Inte något av alla nämnda löften har hållits (i mitt fall gäller det Västra Götalandsregionen).
Sedan är det väldigt fint skrivit ”Om du själv vill söka vård utanför regionen kontaktar du sjukhuset/mottagningen där du vill söka vård”
Då blir min fråga: Vem har lyckats komma på detta? Hur i hela världen skulle en patient kunna söka sig en vård någon annanstans om det, som jag redan nämnde innan, inte finns någon lista på alla svenska läkare, deras specialområden, deras kliniker och sjukhus? Så det där dumma systemet kommer aldrig att fungera om man inte först gör all information om läkarna o.s.v. fri tillgängligt. En sådan lista ska finnas i broschyr form på alla vårdcentraler och sedan ute på nätet så att det går att skriva ut eller ladda ner.
Om du kanske tänkte som jag i början att kunna få information från sjukhuspersonal om läkarna, deras specialområden och erfarenhet med vissa operationer, genom att ringa till något slumpmässigt valt sjukhus? Glöm det bara! Man kommer ingenstans .....i Sverige då!
Var du så modern som jag och skickade du e-post till något sjukhus efter att du genom otroligt mycket tur ändå lyckades hitta någon e-postadress, tyvärr är chansen stor att ingen svarar på ditt meddelande! Jag gjorde många försök men lyckades mycket sällan få respons.
Tittar du däremot över landsgränsen då finns det plötsligt hur mycket som helst att hitta om läkarna, deras specialområden och sjukhus.....där verkar man hitta allt! Än så länge har alla utländska läkare ALLTID personligen svarat mig på frågor!
Jag skulle gärna se att specialiserade läkare i Sverige skapar sina egna hemsidor och öppnar sig utåt, i stället för att mycket bekvämt hålla sig gömda där inne i svenska sjukvården.
Visst har Sverige mycket att lära sig i det här sammanhanget från andra länder!
Denna hemsida skapades i ett försök att upplysa svenska och utländska höftpatienter som också fångades i en liknande ond krets. Förhoppningen är att sidan ger er några bra verktyg för en lösning på höftproblemet.
Mellan starten i slutet på 2006 och nu (nov. 2010) har webbsidan sett besök från 96 olika länder, med i genomsnitt 3000 personer per månad. En del personer har tagit direkt kontakt med mig för vidare upplysningar, råd, idéer eller stöd.
För att ge alla höftpatienter en möjlighet att ställa frågor och för utbyte av relaterade erfarenheter skapades diskussionsgruppen “nordenshippies”. Du kan delta men får vara beredd på i några enstaka fall någon kan skriva på norska eller engelska. Gruppen nås via: http://uk.groups.yahoo.com/group/nordenshippies välkommen!