Synovial- eller ledvätska

Vår kropp är mycket komplex med många delar som fungerar bra så länge det finns en bra balans mellan allt som vi gör och tar till oss i form av mat och dryck. Synovialvätskan är förmodligen en av beståndsdelarna i kroppen som man minst tänker på och som många av oss inte ens vet om att den existerar i våra leder.

Synovialvätskan är däremot viktig, den försörjer näringen till det porösa broskmaterialet i leder och har där dessutom en smörjande funktion. Brosket fungerar som en svamp som håller i vätskan men frigör den under belastning så att det kan smörja. Synovialvätska utsöndras i ledkapseln, är transparant, trögflytande och innehåller många ämnen, bland annat kroppens egen glukosamin eller den extra mängden glukosamin som vissa patienter har tagit som tillskott (tabletter, kapsyler eller pulver) vid ledbesvär.

Hälsan och rörligheten i en led är helt beroende av våra aktiviteter och hur väl synovialvätskan kan trängas genom det svampliknande brosket genom kompression och dekompression av ledkapseln medan vi rör på oss.

Eftersom det handlar om en vätska i kroppen med viktiga uppgifter så måste ett logiskt resonemang vara att vi ska ha lite koll också på vår dagliga konsumtion av vätska och säkerställa att även lederna kan ta till sig den mängden med fukt som behövs för att kunna utsöndra synovialvätska.

Det finns tabeller som visar hur mycket vätska en person av en viss ålder och vikt minst ska konsumera per dag, fast vissa drycker måste man räkna bort. Till exempel drycker vilka innehåller koffein som kaffe, te, Coca-cola med mera har en vätskedrivande verkan på kroppen, man får då komma ihåg den koffeininnehållande mängden behövs ersättas med minst samma mängd vatten eller annan dryck fritt från koffein.

På engelska finns det en skrivelse om vikten med vattenkonsumtion, den hittas här: Water Intake by Greg Stanislawski.pdf

Egentligen måste alla personer hålla mer kontroll på vattenkonsumtionen och förebygga att det kan uppstå problem med brosket i våra leder. Om vi inte gör detta så kan det i längden möjligen uppstå skador på benytorna i leder som inte längre har tillräckligt av det dämpande brosket kvar. Vem vet har en del av oss med höftbesvär förvärrat saken genom en bristfällig vattenkonsumtion? Värt att tänka på och lätt att förebygga av alla som fortfarande har friska leder.

Intressant:

Vid knakande leder, fingrarna till exempel, tror många personer att det skulle bero på tillfällig brist på synovialvätskan och at det därför kan skada leden. I själva verket är det gasbubblor som finns i ledvätskan som kan tryckas ur leden och sprängas med det där ljudet som följd. Det är alltså ingen fara för leden när det händer, fast om man hela tiden försöker få fram det som vissa människor kan göra är det förmodligen inte oskadligt längre.

Även för patienter som har fått en protes av någon form i en led måste förekomsten eller bristen på synovialvätskan ha direkt inflytande på hur leden kommer att bete och hålla sig, vilka ljud det kan medföra och hur mycket slitage som kan uppträda. I allt som jag har kunnat läsa i fritt tillgängligt material från Internet finns sällan något som beskriver synovialvätska, vilken mängd som kroppen borde producera och vilka kvaliteter vätskan borde ha för att garantera god funktion och lång livslängd av brosket eller god funktion eller smörjning där det gäller någon protes.

Ledkapseln som omslutar leden är helt tät, den försäkrar att ingen synovialvätska kan läcka ut. Vissa ortopeder tar därför extra hänsyn till ledkapseln genom att göra så lite skada till den som möjligt under operationen, och inte skära loss och onödigt slänga delar av kapseln och verkligen sy allt noga tillbaka som tillfälligt behövde skära loss. Som patient kan man på förhand kontrollera om ortopeden som man anlitar verkligen är noga med hur han/hon behandlar ledkapseln i operationen. Om den här punkten finns bakom varje ortoped i mina listor information (och om det är känt för mig), se menyn eller klicka: http://resurfacingscan.be/drutoml.htm

Ron van Mierlo

2011-12-18