Anatomisk Protes
Utav alla höftproteser får endast en ytersättning kallas en anatomisk protes. Beviset hittas lätt med röntgenbilder på en höftled utan och med en ytersättninsprotes bredvid varandra. Ytersättningsproteser levereras i 12 olika mått med 2mm steg som beroende på fabrikat oftast täcker måtten 38mm – 58mm (=cappens eller huvudets storlek). På så sätt hittas alltid ett mått till varje patient som inom 1mm noggrannhet helt kommer att stämma överens med den egna naturliga ledkulan..
Ibland kan ortopeden avsiktligen välja ett nästa mått upp eller nedåt, dock oftast lite uppåt i mått. Alla traditionella höftproteser däremot har alltid ett ledhuvud eller en ledkula som är mindre eller till och med mycket mindre i storlek än patientens egna naturliga ledkulan. Det finns bara få undantag på den här regeln, till exempel situationer där en patient själv redan hade en mycket liten naturlig ledkula och om ortopeden dessutom har varit beredd att ge patienten en keramisk ledkula av det störst möjliga måttet……ett sammanlöp av situationer som mycket sällan inträffar.
En genomsnittlig höftpatient brukar inte fundera över hur stor eller liten ledkulan är som följer med på protesen som ortopeden tänker använda. Man förlitar sig helt på ortopeden och han i sin tur nämner av sig själv inte alltid för patienten vilket mått han tänker använda. Han berättar inte heller hur kulan förhåller sig i mått till din egen tidigare naturliga ledkula/ledhuvud. Hur stor själva skillnaden mellan dessa två mått blir kommer du med andra ord inte att veta. I framtiden när du får vissa problem associerar du det förmodligen inte heller med den lilla ledkulan som du har fått tills du uppmärksammas om det av någon som mig.
Ortopeder vill undvika djupa och långa diskussioner med dig, eller har du en annan erfarenhet? Om mått och allt sånt och saknar han förmodligen en del kunskap och kan inte beräkna för dig vilka skillnaderna är i belastning mellan en för liten kula och en normal-stor-kula. Det enda han förmodligen kommer att tala om är att den nyare highly cross-linked etylenen som nuförtiden mycket används i Sverige i ledskålarna har bättre resultat enligt vissa protesregister än den tidigare plasten. Det gör ändå inte plasten som ett bra lagermaterial, tvärtom! Poängen om måttet är för dig mycket viktigare än du kan ana och bestämmer bland annat:
- om protesen kommer att bli stabil eller ostabil
- hur stor chansen på framtida luxationer är (benägenheten för kulan att hoppa ur led)
- vilken belastningen ledskålen accepterar innan den skadas
- hur högt friktionen och slitaget blir
- vad livslängden av leden kommer att bli
- vilka begränsningar du kommer att få resten av livet
Med en ytersättning är dessa punkter helt oväsentliga detaljer, eftersom ingenting kommer att ändra sig gällande ledkulans mått, det blir en verklig anatomisk protes! Röntgenbilder från någon med en ytersättningsprotes visar tydligt hur konturen från benhalsen smidigt övergår till protesens cap. Om man dessutom lägger en gammal röntgenbild från före och efter operationen bredvid varan kan du se att konturerna på både bilder är exakt densamma….anatomiskt skedde inga ändringar och mekaniskt följer ytersättningen också den tidigare naturliga situationen bäst. Se bilden: 
Så varför då använder svenska ortopeder hellre traditionella höftproteser? Därför att protesen i sig redan är billigare, operationen görs lättare, operationen tar 15 minuter mindre tid och totala kostnaden är lägre. För ytersättning skulle en ortoped först behöva utbilda sig vidare och framförallt behöva göra många operationer förrän han får den nödvändiga skickligheten i metoden, en punkt som alltid har varit ett stort problem i Sverige!
Lägga gärna bilderna från före och efter operationen bredvid varan från någon som har fått en traditionell höftprotes. Det syns direkt att konturerna inte längre stämmer någonstans. En komplett kroppsdel (benhalsen) har tagits bort och en tunnare hals av metall ersätter den. Ledkulan på både bilder går inte att jämföra med varan längre heller, den har blivit två till 3 gånger mindre. Självklart kommer allt det här att ha sina konsekvenser mekaniskt och anatomiskt!
Betydelsen av att behålla ledkulans storlek i normala anatomiska måttet och INTE använda en liten kula kunde höras tidigare i ett P4 program: Ny höftkula var för liten:
En man i Norrtälje fick åka ambulans till Norrtälje sjukhus fyra gånger efter att hans höftledskula hoppat ur led eftersom den var för liten. När mannen senare träffade en läkare fick han veta att sjukhuset av ekonomiska skäl inte kan ha alla storlekar på höftkulor och att man som patient måste räkna med flera fall av urhopp. Mannen har nu anmält händelserna till socialstyrelsen.
Om du redan har lite teknisk insikt förstår du förmodligen allt som jag påpekade ovan, annars får du gärna be mig om hjälp. Men låt inte vårdens snålhet och dumheter styra din situation! Nästan alla som kontaktar mig är perfekta kandidater för ytersättningsmetoden så att man behåller hela lårbenshalsen och får en verklig anatomisk protes som inte kan hoppa ur led.