Dysplasi

Dysplasi, i det här fallet höftdysplasi är en kondition i höftleden som kan utveckla sig första tiden under uppväxten men även senare. Det finns kanske 0,1 till o,2% av befolkningen som i genomsnitt utvecklar dysplasi och det inträffar 4 gånger så ofta för kvinnor än män. Förutom genetisk anlag misstänker man att det kan finnas hormonala orsaker för skillnaden mellan könen. Kvinnor har också en annan bäckenform som i sig redan är mer benägen att utveckla dysplasi än hos män.

Dysplasi i olika stadier

Dysplasi i olika stadier

Efter vissa tecken på höftproblem med instabilitet hos nyfödda barn kan barnläkarna agera på det sättet som bäst passar situationen, inte sällan med en remiss till en ortoped för vidare utredning och en eventuell behandling.

Vid höftdysplasi är flera delar i höften inblandade som bäckenskålen, labrum, ledkapseln och andra mjuka vävnader samt ledkulan och lårbenshalsen.

Bäckenskålen
Operativa ingrepp kan om fatta olika former av osteotomi på bäckenet och ibland på översta delen av benet eller lårbenshalsen. För att korrigera fel från en dysplastisk höft görs det gärna så tidigt som möjligt i livet. Med operationen skall bäckenskålen sättas i ett läge som ges god täckning över ledkulan. Samtidigt ges bäckenskålen en korrekt anteversion vinkel (lutning framåt). Bäckenskålens riktning skall även ta hänsyn till lårbenshalsens riktning. Ett antal operativa alternativ (osteotomi) ges av den här bilden från World Journal of Orthopedics: dysplasi-lösningar

Ledkulan
Ledkulan eller lårbenshalsen som den sitter på kan också behöva en annan riktning för att garantera tillräcklig frihet för höften i alla lägen. Med såväl bäckenskålen som ledkulan i den mest gynnsamma positionen och riktningen ges patienten högsta möjliga chansen på en normal fungerande höftled. Däremot finns det ingen garanti att höften förblir problemlöst hela livet ut. Det är inte ovanligt att personer som har fått en korrigerande osteotomi tidigt i livet utvecklar artros i höften. Nekros eller bendöd i delarna från benhalsen som omplacerades i en tidigare osteotomi operation är också möjliga följder.

På engelska kallas höftdysplasi bland annat DDH eller Developmental Dysplasia of the Hip, men inte alla är överens om det här namnet.

Om dysplasi tillståndet senare i livet orsakar vidare höftproblem kan också frågan uppstå om det skulle kunna påverka en persons kandidatur för en ytersättningsprotes. Oftast är det inget problem, man får som alltid utreda det i varje individuell situation. Slutliga beskedet på frågor gällande kandidaturen för ytersättning skall komma från en verklig ytersättningspecialist, inte vilken ortoped som helst, hur än snäll och hjälpsam han eller hon må vara.

I vissa situationer kan ortopeden bestämma sig för att sätta in en så kallad dysplasi skål (dysplasia cup på engelska).dysplasiskål
Vid ytersättning kan det bli en speciell bäckenskål med några öron som tillåter fastsättning av skålen i bäckenet med skruvar, se bilden. Även för konventionella höftproteser finns det dysplasiskålar eller dysplasicup, i så fall med flera hål inne i bäckenskålens botten som tillåter fastsättning med skruvar.

Det är bara i mycket extrema situationer att verkligen en dysplasiskål krävs.

Om du har dysplasi och önskar en ytersättningsprotes får du gärna kontakta mig för hjälp med en bedömning. Sedan kan du få eventuellt kontaktuppgifterna på en lämplig specialist.
En svensk länk med vidare information: höftdysplasi
En amerikansk länk på: höftdysplasi och PAO osteotomi

Några utvecklade stadier av dysplasi som hittas under befolkningen visas förstorad på bilden nedan.

 

Dysplasiastages2