Hip Resurfacing

De foto’s hierboven tonen: BHR, BMHR, Conserve Plus, Onlay, Adept, MIHR, Durom, ReCap, Cormet, Mitch TRH, Bionik, Accis, ASR, Icon en Dyna MOM, een aantal van de hip resurfacing prothesen die tegenwoordig worden gebruikt plus de allerniewste ReCerf protes van keramiek.

Hip Resurfacing

Hip Resurfacing versus Total Hip Replacement

Hip Resurfacing, soms afgekort tot HR is een operatiemethode die de orthopeed Derek Mc Minn uit Engeland en Harlan Amstutz uit America verder ontwikkelden voor gebruik bij heupartrose en andere heupproblemen, vooral onder jongere en actieve personen. Deze methode en de bijbehorende hip resurfacing prothese heeft veel voordelen ten opzichte van de traditionele (THR) heupprothesen. Een patiënt zoals Keith Brewster die beide types heeft gekregen kan duidelijk aangeven welke van de prothesen hem de minste problemen geeft, het minst opvalt en het meest natuurlijk aanvoelt. Bij een traditionele prothese blijven er altijd beperkingen.

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]

Een röntgenfoto van Keith Brewster. Links op de foto is de modulaire ”THR”- en rechts de hip resurfacing prothese te zien.

Helaas worden krijgen de Zweedse en Nederlandse patienten weining, verkeerde of zelfs helemaal geen informatie over hip resurfacing en z’n grote voordelen als een heupprothese nodig is. Oorzaken waarom wij patiënten niets horen hierover zijn:

• Gebrek aan kennis over de methode onder de artsen en te weining verder onderwijs hierin.
• De hogere kosten bij hip resurfacing dan traditionele THR operaties.
• Men is gewend traditionele operaties uit te voeren en al het andere wordt als lastig gezien.
• Algemene conservatieve instelling in het zorgstelsel: te vaak worden resultaten van buitenlandse instaties zoals de FDA afgewacht.
• Te weinig orthopeden opgeleid voor hip resurfacing: om bezwaren en vragen uit de weg te gaan “vergeet” men dan maar om hip resurfacing te noemen als alternatief.
• Jaloezie

[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]

[/pix_column]

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]De röntgenfoto’s hiernaast tonen hoe een traditionele prothese uit de kom schoot bij patienten. Dit en andere problemen met konventionele heupprothesen gebeurde regelmatig bij patienten die in Zweedse ziekenhuizen werden geopereerd volgens een rapport van 2006.[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”][/pix_column]

 

Voordelen van HR ten opzichte van THR:

Alleen het zieke of versleten bot wordt weggenomen todat het in de “cap” van de prothese past, i.p.v. de hele beenhals kompleet met heupkop af te zagen en weg te gooien.

De stand van het been kan niet langer per ongeluk fout worden gezet. Met een HR operatie kan uw voet daarom niet langer teveel naar binnen of buiten staan zoals het kon gebeuren bij een THR prothese. De beenhals blijft ongeroerd en in dezelfde positie zoals na het volgroeien van het skelet.

De bewegingen van uw been worden niet langer begrensd met een HR prothese.

U kunt de benen kruisen en met gekruiste benen zitten zonder bang te hoeven zijn dat de heup daarbij uit de kom zal schieten (de foto’s hierboven tonen wat er in dat geval kan gebeuren met THR prothesen).

De beenlengte blijft correct. Na een HR operatie wordt uw been niet langer of korter. Eventuele correctie van de beenlengte die een orthopeed bewust zou willen toepassen is ook begrensd.

Met een Hip Resurfacing houdt u altijd de mogelijkheid over om die later in het leven (en bij behoefte) te laten converteren naar een BMHR- of nog later naar een THR prothese. Als er iets met uw resurfacing of bovenbeen zou gebeuren, bijvoorbeeld door een ongeluk dan heeft u met een resurfacing meerdere opties met zoals gezegd een mogelijke convertering naar een BMHR- of THR-prothese. Als u daarentegen direct vanaf het begin een THR-prothese had gekregen dan zou het niet ondenkbaar zijn, dat het bovenbeen met de THR schacht ernstige schade oploopt. Bij de hierop volgende THR operatie kan dit verdere complicaties geven met uiteindelijke twijfelachtig resultaat. De beenhals functioneert vaak als ”shear pin” zoals ook gebruik in allerlei mechanische toepassingen. Bij een THR ontbreekt die “shearpin” en wordt de volle kracht uitgeoefend op het bovenbeen.
Bij geen van de duizenden HR prothesen die tot op heden zijn gebruikt bij patienten over de hele wereld is de vorm van slijtage voorgekomen die als mogelijk wordt gehouden door sommige orthopeden. Een lange levensduur is dan ook aannemelijk na aanschouwing van de voorgaande jaren. Maar het is van levensbelang dat de komponenten van de prothese absoluut correct worden geplaatst, de hoeken waaronder ze zijn geplaatst bepalen de levensduur. Dit kan en moet alleen maar worden overgelaten aan echte hip resurfacing specialisten!

Een HR heup voelt veel normaler en natuurlijker aan en de loop wordt weer helemaal normaal. De weefsels in het bovenste deel van het been worden niet langer in dezelfde mate beschadigd. De circumflex en andere aderen op de beenhals blijven behouden voor doorbloeding en voeding van het been, terwijl die wordt weggenomen samen met de afgezaagde beenhals bij de THR methode.

Het mergkanaal in het been wordt bij hip resurfacing helemaal niet aangeraakt. Bij een THR wordt dit kanaal geopend en het merg gedeeltelijk of helemaal verwijderd. Märgkanalen i lårbenet är ett av kroppens viktiga förråd för märg som i sin tur har som uppgift att producera röda och vita blodkroppar. När så mycket märgförråd tas bort måste det ha en märkbar inverkan, framförallt om man redan har en blodsjukdom.
Lossning av en HR protes några år efter operationen har inte förekommit. I fall där ett problem uppträdde var det oftast direkt efter operationen eller högst 2 år efteråt och nästan alltid på grund av fel som kirurgen gjorde (okunnig ortoped med för lite erfarenhet?). Lossning och förslitning av THR proteser är däremot mycket vanligt och chansen ökar med åren, det hände min egen mor till exempel.[hr]

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]

Bilden till vänster visar skillnaderna i benmassan som behövs ta bort. Vid en THR protes är det mycket mera än vid en BHR och andra HR proteser.

Copyright: Dr. Koen De Smet, Belgien / edited from video by Ron van Mierlo

[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”][/pix_column]

[hr]

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]

Den här bilden visar ådrorna på benhalsen som står för näringen av benet. Röda linjen visar där man sågar av benhalsen, allt höger om linjen försvinner vid THR metoden och stannar kvar vid HR metoden.

Exempel på fördelarna med HR:
Det finns många exempel på utländska idrottsmän och kvinnor som har återställt sig helt efter en HR operation. Några har kommit med igen i nationella och internationella tävlingar. Detta var ett okänt fenomen för personer med en THR höft.

[/pix_column]

 

[pix_column type=”2/4″ last=”true”][/pix_column]

[hr]

Några namn och länkar i sammanhanget värda att följa:

David Walker: En judo världsmästare från Storbritannien som vann över 30 medaljer till efter hans HR operation i 1999, även en internationell silvermedalj. Video på honom kan tittas på från Mr.Mc Minns hemsida: http://www.mcminncentre.co.uk/flash/ (link 404 niet gevonden)
Jim Roxburgh: Praktiserade kampsport under 32 år. En berättelse på hans fall, inklusive några bilder från efter HR operation på hans två höftleder hittas i menyn under ”Patienter berättar”, eller klicka på: ”James Roxburgh”.
Floyd Landis: Tour de France ledaren år 2006, opererades 27 sept. 2006.
William Starret: En balletdansör som fortsatt karriären 6 monåder efter operationen
Vid behov kan jag visa några andra exempel på patienter med HR höftproteser som deltar i intensiva former av idrott.

En svensk länk:

Informationen bakom följande länk kan vara intressant att läsa:
Ortopediskt Magasin 2006 Nr. 1

Att fundera på:

Det är min erfarenhet att sjukvårdssystemet i Sverige styr patienter hela tiden mot traditionella höftproteser och nämner sällan något om möjligheterna som ytersättningsproteserna bjuder. Beviset för detta finns även i alla Svenska Höftregistrets årsrapporter, där det tydligen syns i antalen årliga utförda operationer med ytersättningsproteser (sedan år 2007 rund nära 300) medan 14.000 höft operationer görs årligen totalt. Med andra ord, endast 2% av höftproteserna görs med HR metoden. Operationen för en ytersättningsprotes är dyrare, dels därför att många speciella verktyg behövs och därför att den inte utförs så ofta än, dessutom måste operationssalen omorganiseras speciellt för din HR operation. Jag har under snart 8 år fått höra från läkarna som jag besökte: ”du är för ung för en höftoperation”. I och med att man har sagt detta fattar jag också att man bara funderade på en operation med en traditionell THR protes, som jag inte vill ha ändå! Fast för en HR operation har jag aldrig varit ”för ung” och kunde jag i teori ha fått min operation redan för åtta år sedan! Genom att ’glömma’ eller dölja HR metoden låter man lida patienterna i onödan, jag har skrivelser från otroligt många höftpatienter som kan bevisa detta! Genom läkarnas fördröjning och kanske okunnighet kan många patienter som egentligen var mycket lämpliga för en HR protes till slut bli för sena för en sådan genom för stora skador i höftleden som omöjliggör den fina HR protesen….Tack så mycket dum ortoped!!!! Du som patient får därför ”ta tjuren vid hornen” och undervisa dig själv om HR och relaterade saker, till exempel genom all information som hittas ute på nätet (mest på engelska). Har du där emot kontakt med en läkare som vågar ta upp ämnet ”ytersättningsproteser” eller ”HR” då kan du prisas lyckligt, men kolla hur många HR proteser han i själva verket har gjort!

Det är inte tanken att trycka ner alla personer som har eller ska få en traditionell protes (THR). Större skador, en sjukdom eller avvikelse i höftleden, ibland redan från födelsen kan göra dig olämplig för en ytersättningsprotes. Men försäkra dig bara genom en ”second-opinion” från en annan eller kanske till och med flera läkare med bevisad stor erfarenhet inom just HR operationer att dina röntgenbilder och din situation verkligen säger att en ytersättningsprotes skulle vara helt utesluten i ditt fall! Jag råder gärna några specialiserade ortopeder för en ”second opinion”.[hr]

Hip Resurfacing för vem?

Inledning:

HR eller Hip Resurfacing är en operationsmetod varmed en så kallad ytersättningsprotes placeras i höften, i normala fall bestående av två delar: en del som placeras i bäckenet, som blir ”ledskålen” och en annan del som sätts på benets ledhuvud som blir nya ytan på kulan (se bild 3 nedan). Metoden som Sir John Charnley redan uppfann i 1950-talet vidare utvecklades av doktor Mc Minn från Birmingham i Storbritannien och kallades sedan ”Birmingham Hip Resurfacing” Idag finns det flera fabrikat för samma typ av protes och är beteckningen ”Hip Resurfacing” mer korrekt som beskrivning för metoden, men även HSR eller Hip Surface Replacement används ibland. Se även alla andra 15 beteckningar längst up i listan som hittas under “Terminologi” i menyn.

Durom

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]

Ett exempel:
Här syns HR protesen från tillverkaren Zimmer, den här modellen kallas ’Durom’. Durom proteser används också i Sverige,

mer information hittas under ”HR fabrikat”.

Det unika med ytersättning är att man inte längre behöver skada patientens ben såsom är fallet vid traditionella proteser med sina långa skaft i benet, i en THR eller THA operation (se bild 4 nedan). I stället för att såga av och slänga benets höftkula eller benhalsen så bearbetas med HR metoden bara slitna eller sjuka höftkulan med speciella fräsverktyg och sätts en ihålig metallkula dit som i form mest liknar en halv tennisboll med i mitten ett litet stift, se vänstra delen på bilden ovan. I bäckenet placeras i normala fall en skål (till höger på bilden ovan) av samma metall som passar exakt ihop med den nya metallkulan på benet och ihop blir ett perfekt ”glidpar”. Kulan och den tillhörande bäckenskålen finns i många storlekar, den selekteras så att den stämmer överens med måttet som patientens naturliga höftkula hade. Detta medför att patienten inte kommer att märka någon skillnad i beteende i leden.

[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”][/pix_column]

[hr]

 

[pix_column type=”1/4″ first=”true”][/pix_column] [pix_column type=”2/4″]1: vanlig höftled utan protes
2: Hemi Resurfacing (aktas! …. skadar brosket i bäckenet i hög takt)
3: Hip Resurfacing (HR)
4: traditionell protes (THR)
5: (här bredvid) den nyaste BMHR protesen från Mr. Mc Minn[/pix_column]

[pix_column type=”1/4″ last=”true”][/pix_column]

Det har även funnits en metod som kallas ”Hemi Resurfacing” varvid ingen bäckenskål användes alls (se bild 2 ovan), men den fungerade inte bra och slet mycket på brosket i bäckenet och krävde ändå en bäckenskål senare i ännu en operation.

HR implantat i sin nuvarande form har varit på marknaden under ungefär 16 år och användes i Sverige blygsamt i kanske tre år nu. Till och med år 2009 har ungefär 1326 av dessa implantat används i vårt land och sedan även hos ett antal svenska patienter som åkte utomlands för att få sina HR implantat där. HR implantat använder en teknik som heter: MoM eller Metal-on-Metal (metall på metall). MoM tekniken som är helt ny för HR implantat har redan kunnas testas vid patienter som tidigare fick en protes av den typen som används vid THR (Totall Hip Replacement) och som i många fall också använde sig av MoM tekniken. MoM höftprotesens legering består huvudsakligen av kobolt, krom och molybden och sedan hittas mindre mängder av nickel, järn, mangan, kol, silicium och kväve. Mellan protesmärken finns det små olikheter i legeringen, hur proteser görs och vilka eventuella värmebehandlingar produkterna får. Det som den ena tillverkaren framför som fördel kan en annan tvärtom anse som nackdel.

Hur som helst, faktum är att det inte finns någon rapportering från praktiken än där MoM BHR proteser eller MoM THR proteser från det ena eller andra märke har visat upp slitage, alla är än så länge lika bra i den bemärkelsen! Eventuella skillnader i slitage måste visa sig i framtiden. Det har däremot uppstådd problem med Durom och ASR implantat, det beskrivs här på sajten.
Som möjlig nackdel för HR proteser nämns nästan alltid ”metalljoner” som skulle kunna uppstå i höftleden under tiden och kanske kunna leda till problem. Detta är i min åsikt orättvist att framföra som nackdel för just den här protesen. Moderna versionen på proteser i arm/skulderleder och THR höftproteser med stor ledkula använder nämligen exakt samma typ av MoM teknologi och samma metaller, fast i dessa fall oftast utan att nämna något om möjliga problem med metalljoner….lustig!

HR möjligt för vem egentligen?

I princip är HR tillämpbar på alla vuxna patienter, viktig är att skelettet har hunnit växa färdigt först. HR metoden råder man speciellt för yngre och rörliga eller aktiva personer. Om bara viljan, kunskapen och erfarenheten finns hos läkaren visar praktiken emellertid att metoden kan tillämpas nästan oberoende av ålder. Patienter från 14 till hela 78 år har i världen fått HR proteser och det talas om en man på 90 år som snart ska få en HR!
Naturligtvis ska det finnas riktiga grunder innan man bestämmer sig att utföra en HR operation eller vilken operation som helst, allt ska göras först för att undvika en operation. Men när smärtorna och begränsningar ökar och börjar ta orimliga former kan med stöd av röntgenbilder och eventuellt en MRI utvisas om en operation av något slag behövs. Hip Resurfacing är då ett av några alternativ som i första hand ska funderas på och definitivt inte traditionella THR protesen, den bör funderas på allra sist!
Hur mycket tid som passerar efter att något höftproblem först upptäcktes tills dess att höften opererades skiljer mycket från person till person. Men smärtnivån och under vilka omständigheter smärtorna uppstår styr en hel del. Så kan smärtor uppstå medan du sitter eller går, i vissa ställningar, mitt på natten under sömnen, medan du simmar osv. Även andra problem tas med i övervägningen, till exempel om benet hoppar ur leden, om den verkar fastna under vissa förhållanden och mera. Också din ålder och vilka dagliga uppgifter du utför kan snabba upp eller tvärtom flytta fram en operation. Man kan även (felaktig) välja bort dig helt som HR kandidat om du är äldre. Man kalkylerar då att det skulle räcka med en vanlig och 40 000 Sek billigare THR protes som förhoppningsvis håller dina 10 till 20 sista levnadsår.

Alla patienter är olika så det finns inget entydigt svar om vilket ingrepp som behövs just i ditt fall men specialisten bör råda dig ingreppet som bäst passar din situation och inte det som är billigast eller det som han har just mest erfarenhet med. Annars ska det skrivas en remiss till en annan läkare med erfarenhet i det andra området.
Tyvärr finns det där det gällande HR proteser en del okunskap bland läkarna och tas en HR proteser inte så ofta med i deras funderingar, det är just då att din egen kunskap om HR kan hjälpa till! Med andra ord, alla ortopeder skulle i första hand satsa allt på en HR protes för varje patient och bara falla tillbaka till en traditionell THR protes om du är ett särskilt svårt fall som verkligen är helt olämpligt för HR.
Som framgår från ovan finns det gränser för det som är möjligt, men kom ihåg: till slut kan bara en på HR metoden specialiserad ortoped ge dig ett korrekt svar om tillämpning av HR eller THR för just ditt fall. Fråga mig gärna om du vill ha uppgifter på en sådan specialiserad läkare i Sverige eller utomlands.

Idag finns det personer från 14 till 78 i ålder med en eller två HR proteser men patienterna som hjälptes i Sverige finns förmodligen mest i mitten av skalan, beroende på lägre erfarenhet med metoden här hemma (man tar inte alla tuffaste fall utan bara relativ enkla).

På grund av en hög osteoporos förekomst hos främst kvinnor i Sverige, är det inte ovanligt att kvinnor testas extra noga inför en operation, bland annat med en bendensitetstest med en metod som heter DEXA eller Dual Energy X-ray absorptiometry. Resultatet från testen visar om benkvaliteten av patienten i frågan är fortfarande lämplig för en HR protes eller om benförlusten genom osteoporos har blivit för mycket. I sista fallet återstår endast en traditionell THR höftprotes för en sådan patient, därför att en HR protes i dessa fall skulle kunna leda till allvarliga sprickor i patientens ben. Men en bedömning om din eventuella olämplighet för en HR protes ska endast komma från en mycket erfaren Hip Resurfacing ortoped! (fråga mig gärna om vidare upplysningar…).

Läsa gärna vidare i menyn under ”HR versus THR” för viktiga relaterade saker.

Emellertid har även en mycket fin ny protes kommit till, den utvecklades också av Mr. Mc Minn. Många patienter har varit så lyckliga att kunna få en sådan och alla rapporter är lovande. Den nya protesen heter BMHR eller Birmingham Mid-Head Resectioning. Den liknar en BHR men har nu i stället för ett cylindriskt stift ett koniskt och tjockare skaft, försedd med några ’splines’. Kuppen i bäckenet är exakt samma vid BHR och BMHR. En BMHR protes går att använda vid svårare skador i benhalsen och benkulan där man förut kom till slutsatsen att en traditionell protes typ var den enda möjliga kvarstående. I många fall går det nu alltså att få alla fördelar av en HR protes med nya BMHR protesen. Endast Mr. Mc Minn i Storbritannien och ett fåtal andra ortopeder som Dr. Vijay Bose i Indien, Dr. Arne Lundberg i Sverige, Dr. Raimund Völker och Dr. Michael Faensen i tyskland använder BMHR protesen (fråga mig vid behov gärna om upplysningar…). Under 2009 lanseras även en ny modifierad variant av BMHR protesen.

Alla bilder på denna sida används med tillstånd från Zimmer GmbH[totop]