FAQ

FAQ är vanligt förekommande frågor, i det här fallet vid höftproblem allmänt och ytersättningsmetoden. Gå gärna hit i stället om du letar efter Förkortningar och uttryck inom metoden.

Benkvalitet / bendensitet / bentäthet:

  • Sv: Om det finns behov att veta exakta benkvaliteten av skelettet kan olika metoder användas men mest valigast är en DEXA-scan (Dual Energy X-ray Absorptiometry). Det finns även en SEXA-scan (Single Energy X-ray Absorptiometry). En ortoped med erfarenhet och röntgenspecialister kan redan tolka från dina recenta röntgenbilder om det finns tvivel och om en benmätning behövs. Extra mätningar kan bland annat behövas vid äldre patienter, patienter som har tagit vissa mediciner (till exempel Prednison eller Kortison eller epilepsiläkemedel), samt vid vissa sjukdomar. Extrem alkohol konsumtion (missbruk) anses kunna öka osteoporos risken också. Med MRI tekniken kan en komplett ”bone-scan” göras om ett behov uppkommer. Resultaten från en DEXA-scan ges i siffror och bilder som visar vilket område som scannades. Resultaten visar i vilken grupp du hamnar:  normal, osteopeni eller osteoporos. Se även: Benskörhet. En FAQ eller mycket ställd fråga är om eventuell osteopeni eller lätt osteoporos i beträffande dåliga höften kan sätta ett streck genom kandidaturen för ytersättning. Svaret är oftast NEJ!  Med stor sannolikhet gäller det bara ”disuse-osteoporos” med andra ord en tillfällig minskning av benkvaliteten därför att du sista tiden inte längre belastade din dåliga höft normalt. Men efter du har fått en ytersättning och börjar belasta din höft normalt igen höjs och återställs också benkvaliteten i beträffande höften till normala värden.

Hur snabbt efter operationen kan man duscha sig?

  • Sv: Det beror på vilken regim din ortoped tillämpar efter operationen, om hur såret täcktes, om det finns en dränering i såret och om du står ganska stabil på dina ben. I mitt fall var det dagen efter operationen, därför att jag inte hade någon dränering och såret täcktes med vattentäta plåster. Narkosen lämnade mig inga negativa effekter heller och ortopeden ansåg att det var ok.

Hur nöjd är vi som har fått en ytersättningsprotes?

  • Sv: Det visas kanske bäst bilden nedan och med graderingen som patienter själv gav.
Livskvaliteten
Livskvaliteten ökar så här mycket enligt personer som har fått en ytersättning

Vilka är fördelarna med HR (Hip Resurfacing, eller på svenska ”ytersättningsmetoden)?

  • Sv: Ditt tidigare liv och dina tidigare verksamheter kan tas upp igen utan begränsningar.
  • Tvärtemot hur ortopeder brukar agera skulle du inte alls behöva vänta i många år med smärtor om du är en god kandidat för en BHR eller samma typ av ytersättningsprotes från andra tillverkare. Så snart att det har bevisats att din höftled är ”mogen” genom broskförslitning och kanske lätt deformering och du är för övrigt i bra hälsa då kan och borde en ytersättningsprotes sättas dit, väntandet minskar bara dina möjligheter att eventuellt få en sådan!
  • Bara lite och oftast redan dålig benmassa behövs tas bort från ledkulan för en ytersättningsprotes.
  • Benlängden och fotställningen in och utåt kan inte bli fel.
  • Göra en spagat, sitta med korsade ben, rida häst, köra motorcykel, spela tennis, utöva kampsport, viktlyftning osv. kan alla återupptas igen efter slutförda rehabtiden.
  • Lossning av skaftet som förekommer med traditionella proteser och som rapporterades om bland annat hösten 2006 på tv och i tidningarna förekommer sker inte med en ytersättningsprotes.
  • Patienter som fick en ytersättningsprotes glömmer att man har fått den. Den känns naturlig och tillåter allt du vill.
  • Märgen i benet berörs inte alls med en ytersättningsprotes, märgen har självklart en viktig funktion i kroppen!
  • Utifrån 16 år med första ytersättningsprotesen (BHR) utan mätbar slitage verkar en mycket lång livslängd rimligt.
  • Mycket mindre stor metallyta kommer i kontakt med kroppen, metall relaterade allergier bör vara mindre.
  • Om mot alla förväntningar en ytersättningsprotes ändå någon gång skulle behövas bytas ut går det med en primär THR protes, som att den var patientens första protes. Du har på så sätt vunnit otroligt mycket tid utan begränsningar och inte förlorat något.
  • Tvärtemot traditionella höftprotesen ger en ytersättningsprotes rätt balans mellan belastning och avlastning av benet, som är viktig för att stimulera och bibehålla hälsan i benmassan högst upp i benet. Fenomen som ”Adaptive Remodeling” och ”Stress Shielding” förekommer inte längre med ytersättningsprotesen.
  • En djup och svår bekämpad infektion som kan uppstå i lårbenets märgkanal efter avsågning av lårbenshalsen vid en traditionell protes kan inte hända vid ytersättning.
  • Vissa vävnader och ådror högst upp på benet som skadas eller tas bort vid en traditionell protes rörs inte längre.[totop]

Försäkringskassan: Betalar Försäkringskassan för en operation med ytersättningsprotes utomlands?

  • Sv: Ja det borde FK göra i enlighet med EU-lagen, men höjden av ersättningen bedöms från fall till fall och har sedan 2017 blivit nekad oftast. Europeiska bestämmelser säger att ersättningen inte får nekas. Som patient kan man göra en ansökan om förhandstillstånd, förhandsbesked eller ersättning på efterhand, fast det sista sättet är nuförtiden det enda som fungerar.
  • Försäkringskassan har särskilda blanketter för ändamålet. Se ’Försäkringskassan’ under ’Dokument’ i menyn. Eller ladda ner blanketten: Ansökan i efterhand – Planerad vård i ett annat EES-land

Graviditeten: Kan en gravid kvinna opereras?

  • Sv: Gravida kvinnor avråder man från att opereras (just då). Orsaken är att det inte är känt än om metalljoner från höftproteser kan ha en effekt på fostret. Fast året efter höftoperationen borde en kvinna kunna bli gravid och föda barn igen, protesens eventuella inkörningstid är då också förbi. Oftast inträffar höftproblem som exempelvis artros vid högre ålder då graviditet inte förekommer lika ofta. Rådfråga din ortoped alltid vid behov.

Heterotopic ben: Vad är heterotopic ben och vilken behandling finns mot det?

  • Sv:

Komplikationer: Vilka komplikationer kan uppstå efter en Hip Resurfacing operation?

  • Sv: Alla vanliga som också kan uppstå i samband med operationer för traditionella höftproteser.
  • Komplikationer bör bli mindre när ortopedens erfarenhet med den här speciella proceduren ökar.
  • Alla ortopeder har ett eget sätt att operera och använder olika märke ytersättningsproteser, så utkomsten är inte 100% ortopederna emellan.
  • Mycket sällan och oftast vid ortopeder som precis börjar använda ytersättningsproteser eller vid ortopeder som använder en mindre bra känt protes har förvridning av bäckenskålen förkommit. Jag har skrivelser från två utländska patienter som råkade ut för detta, både patienter hade en ortoped med mindre erfarenhet med ytersättningsproteser. På samma sätt och lika sällan har proteshalvan på benkulan kommit loss som visade upp sig på röntgenbilder vid kontroll ett år senare. Sista året (det var i 2010) har Durom protesen fån Zimmer och ASR protesen från DePuy kommit i blåsväder, dessa två produceras inte längre.

Kostnader: Vad kostar en Hip Resurfacing operation?

  • – I Sverige: Upp till 180.000 kronor. Högre gränsen gäller sjukhus som bara gör några få operationer.
  • – I Belgien: Upp till 15.500:- €

Kroppsmasseindex: Vad är ’kroppsmasseindex’ och hur beräknas den?

  • Sv: Kroppsmasseindex eller på engelska BMI (Body Mass Index) är en siffra för vuxna personer som anger förhållandet mellan längden och vikten. Siffran kan jämföras med en tabell och visa om man har under-, normal-, eller övervikt. För att beräkna BMI värdet divideras din vikt (i kg) med längden i kvadrat (i meter). Så om du till exempel är 1,65 m lång och väger 58 kg: 1,65×1,65=2,72. Dela därefter din vikt med detta tal: 58/2,72=21,323 och avrunda till 21.
  • BMI under 19 = undervikt
  • BMI mellan 9-25 = normalvikt
  • BMI från 26-30 = övervikt
  • Mycket muskler gör att du blir tung i förhållande till din längd, så BMI värdet blir högre.

Kryckor: Hur snabbt efter operationen får man gå med två kryckor, med en- och sedan utan?

  • Sv:

Känslighet för metaller: Har min (över-)känslighet för smycke och liknande någon betydelse?

  • Sv: I allmänhet (99.9% av alla fall) har en utvändig känslighet för metaller inte alls samma effekt på metaller som befinner sig inne i kroppen. Ute på huden finns det syre och salt som kan reagera med metallen men det saknas inne i kroppen. Metallerna som finns i en HR protes finns också representerade i alla andra miljontals kroppsproteser som patienter har i världen och utan problem.

Köra bil: När får man köra bil igen efter operationen?

  • Sv: Allmänt gäller från fyra till sex veckor men i varje fall ska föreskrifterna från ortopeden som opererade dig uppföljas. Jag har sett rapporter från patienter som redan började köra efter en vecka eller bara efter ett halvt år. Vidare får man kontrollera om gällande bil och trafikförsäkring innehåller klausuler som begränsar dina möjligheter att köra bil tidigt efter operationen. Tänk också på eventuella mediciner som du använder om hur dessa bedöms av din försäkring medan du skulle köra bil.

Mediciner: Vilka mediciner ska undvikas inför höftoperationen?

  • Sv: Du får berätta för din ortoped vilka eventuella mediciner du brukar använda. I samråd med din husläkare som har förskrivit recepten kan ortopeden vid behov tillfälligt ändra medicineringen inför din höftoperation. I allmänhet är smärtstillande medel, framförallt långvarig användning av dessa negativ för skelettet. Ännu mer negativa för skelettet är Prednison och Kortison, och i så fall har det ingen betydelse om det gällde administration genom tabletter eller injektion. I veckan före operationen ska man sluta med alla mediciner och annat som kan förtunna blodet, det kan vara smärtstillande medel eller en andel MSM som finns i vissa Glukosamin tabletter, rådfråga din ortoped alltid vid minsta tvivel! Din ortoped ska även berättas vilka andra mediciner du tar, eftersom några kan försvaga eller förstärka särskilda mediciner som han får använda vid narkosen och operationen is sig, det kan annars leda till blödningar och andra problem[totop]

Målgrupp: Vilken målgrupp finns för ytersättningsproteser?

  • Sv: Relativ unga och aktiva personer. Om även benkvaliteten är bra finns nedre gränsen (tagen från utländska praktikfall) vid 12 år och övre vid 81 år. Ett extremt fall på en 90-årig man har tagits upp nyligen!
  • Olika ortopeder gör olika bedömningar. Första ”Nej” på en ytersättningsprotes från din vanliga ortoped behöver inte vara rätta svaret, oftast visade det sig vara inkorrekt!
  • Låt dina röntgenbilder i alla fall bedömas av flera ortopeder med mycket ’resurfacing’ erfarenhet, kontakta mig gärna vid behov.

Nackdelar: Vilka nackdelar finns med ytersättningsproteser?

  • Sv: Det skrivs i vissa rapporter om höjda halter av metalljoner i patientens blod och urin. I det här sammanhanget är det anmärkningsvärt att det bara nämns vid ytersättningsproteser och inte vid dagens modernare traditionella höftproteser med metall-på-metall tekniken som använder exakt samma metaller i konstgjorda leden. Även konventionella höftproteser avger metalljoner i blodet från konförbindelsen mellan huvudet och skaftet….det berättade din ortoped säkert inte inte för dig!
  • Eftersom ytersättningsproteser i nuvarande formen inte har funnits längre än 18 år vet vi inte mera om livslängden än att det åtminstone håller i 18år (och än så länge utan minsta form av slitage förresten). Jag känner personligen inte en enda person som har fått något problem från metalljoner.

Operationstid: Hur länge tar en Hip Resurfacing operation?

  • Sv: Beroende på läkarens erfarenhet, märke av protes och operationsmetod som används skiljer det. En ytersättningsprotes är tekniskt svårare att sätta in än en traditionell protes och operationslängden kan vara det dubbla vid ortopeder som startar med denna protes. Yttersta tider kan ligga någonstans mellan 50 och 120 minuter. Det var 74 minuter för min egen operation. Risken för infektioner ökar snabbt om tiden överskrider 120 minuter. Större nervskador och andra kvarstående besvär förknippas också med långa operationstider.

Livslängd: Vilken livslängd har ytersättningsproteser?

  • Sv: Det kan ingen svara på med säkerhet. Vi vet bara att äldste ytersättningsprotesen från Mr McMinn är 18 år gammal och visar inga problem. En patient i Sverige som fick en Birmingham Hip Resurfacing från uppfinnaren doktor Mc Minn själv är faktiskt själv också läkare. Han hjälptes 1996-12-03 och det meddelades för mig att protesen fortfarande fungerar precis som 23 år tillbaka, längdåkning och slalom görs fortfarande ca 30 dagar varje år. Anmärkningsvärd är det faktum att hans operation (och den av en annan person) som gjordes här i Sverige med en BHR protes inte har tagits upp i statistiken från Sveriges Höftprotesregistret.[totop]

Läkare: Vilka läkare och sjukhus utför ytersättningsprotes operationer?

  • Sv: Se gärna listorna under ”Läkare & sjukhus” i menyn till vänster.
  • Protes problem under operationen: Vad händer om det inte lyckas med en ytersättningsprotes?
  • Sv: Om det intraoperativt visar sig att en ytersättningsprotes som exempelvis en BHR inte fungerar (något som sällan förekommer) då återstår bytet till en konventionell höftprotes, fast av den typen som Dr. De Smet och Dr. De Loore använder med en normal stor led av keramik. Därför är det viktigt att en patient väljer sig en ortoped som tillämpar det här tänkandet.

Protes problem efter operationen: Vad händer om en ytersättningsprotes ger problem?

  • Sv: Beroende på problemet blir lösningarna olika. Vid en lossning av en bäckenskål kan den i vissa fall sättas fast igen (ibland med användning av extra hårdvaror) eller kan skålen byttas ut mot en ny, eventuellt en överbryggningstyp eller en dysplasi skål.
  • Vid en lossning av ”hatten” på benets kula (som inte förekommer!) måste protesen omvandlas till en mer traditionell modell, fast helst en med ett kortare skaft och igen med samma stora huvud av metall som nämndes i den föregående punkten. Befintliga bäckenskålen kan i nästan alla fall stanna kvar och operationstiden därmed hållas kort. Patienten ska ändå behålla många fördelar från ytersättningsmetoden med den stora och anatomiskt försvarbara leden. Den här operationen kan lika ställas med en så kallad primär totalplastik (traditionell höftprotes).

Röntgen: Hur gamla får mina röntgenbilder vara för en bedömning?

  • Sv: Inte äldre än 6 månader men helst nyare. I vissa fall där patientens situation förvärrar mycket snabbt kan ändå nyare bilder behövas. Vid tvivel meddelar den på ”Hip Resurfacing” specialiserade ortopeden ändå att ytterligare bilder behövs. Det kan hända att bilderna ska bli tagna på ett annat sätt, eller kanske önskas undersök med MRI, CT-Scan, fluoroskopi en Technetium-scan osv.

Sjukhus: Hur länge får jag stanna på sjukhuset?

  • – I Belgien är vistelsen för internationella patienter vid en unilateral operation 7 dagar totalt, först 3 dagar på sjukhuset följd av 4 dagar på rehabhotellet.  Vid en bilateral operation är vistelsen 10 dagar, 5 dagar på sjukhuset och 5 dagar på rehabhotellet.

Skor: Vilka slags skor ska användas efter operationen?

  • Sv:

Snitt: Vilka snitt och position använder läkarna?

  • Sv: Snittets längd och position beror på ortopeden och typ av protes som används. En konventionell höftprotes kan med fördel utföras genom ett anteriör snitt men det är inte möjligt för en ytersättningsprotes som brukar utföras via ett postero-lateral snitt.

Suturerna: När kan suturerna tas bort?

  • Sv: Våra suturer är nuförtiden gjorda utan agraffer och kan ligga helt under huden med bara en sista trådbit med en ögla i ena änden av suturen. Öglan burkar kunna klippas av 10-14 dagar efter operationen. Allra modernaste suturen ligger helt under huden och visar inte ens något utanför huden och därför behövs ingenting tas bort heller. Fördelen med den nya metoden är att det sjuksköterskan eller läkaren inte kan göra något fel och introducera bakterier och orsaka en infektion som tidigare kunde hända vid borttagningen av suturtråden.

Svullnader: Hur länge behåller man eventuella svullnader?

  • Sv: Efter två till tre veckor har svullnader avtagits mycket men hos kraftigare personer kan det tar längre.

Såret: Hor stor blir såret?

  • Sv: Det beror helt på metoden som ortopeden använder sig av och hur kraftig en person är. Storleken visar ingenting om hur bra eller dåligt en ortoped är och inte heller om smärtorna efter operationen ska vara mindre eller större. Undersök om MIS och titthål operationer och normala operationer har fortfarande inte gett entydiga svar heller. En viss ortoped kanske hävdar att det är fördelaktig med ett mindre sår men det gör att det blir svårare under operationen att se allt korrekt och svårare att röra sig i det mindre operationshål, en längre operationstid och ökad risk för infektion kan då bli ett faktum. Med en större öppning kan ortopeden se allt bättre och handla lätt och snabbt utan begränsningar.[totop]

Tandläkare: Finns det försiktighetsåtgärder gällande tandläkarbehandling?

  • Sv: Entydiga svar finns tyvärr inte om hur man ska göra vid tandläkarbesök och med en ytersättningsprotes i kroppen. I Sverige anser man att chansen är liten att en patient skulle kunna få en bakterie från munnen i blodet och sedan nere vid protesen. Så därför råder ortopeder i Sverige sina patienter endast att ta antibiotika inom 3-6 månader efter höftoperationen, därefter skulle det inte längre behövas. I så fall får man ta några tabletter av något penicillin liknande medel en timme innan tandläkarbehandlingen.
  • Dr. De Smet rekommenderar en profylaktisk behandling med antibiotika innan tandläkarbesök och om behandlingen kommer att medföra mycket blödning och om det dessutom sker inom 3 månader efter höftoperationen.
  • Andra utländska ortopeder råder att göra preventiva antibiotika behandlingar vid tandläkarbehandling upp till 2 år efter operationen. Några ortopeder vågar påstå att ingen antibiotikabehandling alls krävs.
  • Däremot: Försäkra dig själv att du inte ska behöva stora ingrepp som medför blödning i munnen i veckorna före och efter operationen, det ska vara gjort och färdigt långt innan! Rådfråga din ortoped vid tvivel!

Terapi: Behövs det terapi efter operationen?

  • Sv: Själv har jag inte haft någon terapi alls efter min operation och inte sett någon ortoped eller läkare för min höft. Men utan tvekan måste exakt anpassade former av terapi vara fördelaktig för musklerna och hjälpa att snabbare få styrkan tillbaka. Däremot kan det också lätt göras fel om en terapeut låter patienten träna för hård, kroppen själv ska visa genom smärtsignalerna om något fungerar eller inte. Man får i det här läget i alla fall INTE ”trycka igenom smärtan” som ibland görs i idrottssammanhang!

Trafikförsäkring: Hur snabbt efter operation får jag köra bil?

  • Sv: Man ska kontrollera om gällande bil och trafikförsäkring innehåller klausuler som begränsar dina möjligheter att köra bil tidigt efter operationen. Tänk också på eventuella mediciner som du använder om hur dessa bedöms av försäkringen medan du skulle köra bil. Se även ”Köra bil”.

Med två dåliga höfter, kan jag få en bilateral operation?

  • Sv: Ja, två höftleder kan göras under en operation i stället för att göra det med några veckor eller månaders mellanrum. Om det görs i en eller två separata operationer bestäms av ortopedens erfarenhet och kunskaper, sjukhusets möjligheter och om patienten möjligen har försvårande faktorer som helt enkelt kräver två operationer. Mig personligen skulle en enda operation attrahera mer en två därför att det ger mindre förluster i tid, mindre kostnader och mindre arbetsförlust. En ortoped med större erfarenhet skulle tidigare bestämma för en bilateral operation än kollegan med mindre erfarenhet som hellre sprider det över två separata tillfällen och rejäl tid däremellan. För kroppen och din rehab är det klart fördelaktig med en bilateral operation.

Uppföljning: Vilken uppföljning behövs efter en Hip Resurfacing operation?

  • Sv: Direkt eller några dagar efter operationen SKA en röntgenbild tas på höften som kontroll och startpunkt för framtida jämförelser. En specifik ortoped vill även se en röntgenbild 6 veckor efter operationen men det är ovanligt. Med nya röntgenbilder som tas ungefär 2 år senare kan en jämförelse med tidigare bilder göras och bland annat skillnader i bentillväxt nära protesen visas upp.  Med bedömningen 2 år efter operationen att allt är helt ok kan man fortsätta med sitt liv utan eventuella begränsningar som ortopeden möjligen ställde innan. En ortoped som Dr. De Smet ser gärna att du skickar honom sedan varje 5 år några nya bilder.

Vikt: Har min vikt någon betydelse för en Hip Resurfacing operation?

  • Sv: Ja, men bara om det gäller extrem övervikt eller undervikt, en ortoped kan då avstå från att använda en ytersättningsprotes och i fall av övervikt råda dig en traditionell höftprotes. Se även ’Kroppsmasseindex’. Om det går att flytta fram höftoperationen kan patienten först behandlas för viktproblemet och sedan förhoppningsvis få den önskade och mer bensparande operationen med ytersättning.[totop]