Ett höftproblem med broskskador, men vad nu?


Ett höftproblem med broskskador, men vad nu?

En mycket stor andel av alla personer som kontaktar mig med något höftproblem har fått broskskador i någon form. Orsaken kan vara en olyckshändelse, en avvikelse i höften eller en sjukdom som man redan hade sedan ungdomstiden. Avvikelsen kan under livets gång leda till en överbelastning av brosket på en specifik plats i leden som därför skadas. Också krävande yrken och vissa former av idrott höjer chansen på broskskador och en förtidig broskförslitning.normal hyalint brosk

När du läser detta råkade du förmodligen redan ut för ett höftproblem och letar du nu efter en bra och helst mindre ingripande lösning.

Tvärtemot vad reklamkampanjer från kosttillskott leverantörer ibland påstår går det inte att reparera brosklagret eller växa nya celler. Brosklagret som vi har fått under uppväxten kan under livets gång bara avta, aldrig tillta. Därför är det viktigt att vi tänker till och beter oss på ett gynnsamt sätt för brosklagret.

En sida på Wikipedia med informatiom om hyalint brosk

Det är inte osannolikt att svenska vården redan erbjöd dig ett eller flera av följande behanlingar som jag rader upp:

1– sjukgymnastik
2– deltagning på en artrosskola
3– lindring av smärtan genom tabletter
4– injektioner med kortison
5– injektioner med andra substanser
6– artroskopi för att åtgärda en impingement eller reparation av broskskador
7– totalprotesoperation

Jag skulle vilja råda alla som kommer till punkt 4 eller vidare att inte ta vidare steg utan först avvakta resultaten från en röntgenundersökning. Åtgärden från punkt 4 på listan och ner kan faktiskt vara fel, onödig och utan verkan och orsaka flera problem i längden. Det är bra att även fråga en specialist på ytersättningsmetoden om ingreppet (injektion, artroskopi) rekommenderas, innan det utförs. Därför också röda markeringen! Kontakta mig gärna med dina röntgenbilder innan du tar steg som du i framtiden kanske ångrar. 4– Att starta med punkt 4 (injektioner med kortison): Kkortisonortisonets effekt brukar vara mycket kort, för många är den bara från några veckor till ett antal månader. Substansen har ett antal tydliga biverkningar för hela kroppen. En biverkning är att kortison försvagar skelettets benvävnad om kortisonet används upprepande gånger och/eller i högre doser. En höftpatient har redan problem i höften och ska i stället för att bryta ner benvävnaden skydda och stärka den!

5– Det finns andra substanser som ibland injiceras i höften som ”tuppkam” och förädlade former av ”hyaluronsyra”. Protestillverkarna försöker ta en del av marknaden med egna substanser som ”Synvisc”, ”Monovisc”, ”Supartz”, ”Orthovisc”, ”Durolane”, ”Hyalgan” och ”Gel-One”.

Varje injektion utför oavsett substansen som injiceras en risk för en infektion djup i höften. Upprepade injektioner medför självklart också en ännu högre risk på en infektion.

En annan fara är själva injektionsnålen som kan orsaka skador på ledytorna om den inte placeras korrekt.Broskskador

Vissa substanser kan orsaka ett fenomen som kallas ”kondrolys”, där brosket i en del av leden förloras under påverkning av den injicerade substansen. Det misstänks bland annat från kortison att det kan orsaka kondrolys. Se bilden brevid:

6– Artroskopi har varit en populär form av behandling, inte minst i Sverige, som ortopeder bland annat tillämpar vid broskskador och olika former av FAI (Femoro-Acetabular Impingement). Medan tanken bakom ett artroskopiskt ingrepp är bra, nämligen att korrigera fel i formen av ledytorna är ortopederna anledningen varför det misslyckades. Innan ingreppet fanns det en känslig balans i höften men när den ändras genom ingreppet förstörs balansen.

Tyvärr kunde en del ortopeden inte behärska sig utan blev gärna allt för ivriga när brosk och benvävnad togs bort.artroskopi-1 Som direkt följd kontaktar många mig bara månader efter en artroskopi och berättar om nya problem med den nyss behandlade höften. På nya röntgenbilder ses då att brosket efter artroskopiska ingreppet slitit ner snabbare än någonsin innan. Det är sällan att någon berättar mig att en artroskopi verkligen har gett tänkta effekten och inte behövde ett nytt ingrepp inom ett år.

7– En totalprotesoperation är det sista man vill ha men vid stora höftskador kan den inte längre undvikas. När du är en ung eller mycket aktiv person är det självklart att du inte i första hand väljer en totalprotes. Moderna protesen med anatomiskt korrekta leden i keramik är då det bästa du kan få.

Min erfarenhet visar att större andelen av alla med en broskskada inte fick någon verklig nytta av en höftartroskopi. Oftast gav det större problem och att man redan hade varit perfekta kandidater för en ytersättning. I stället för två ingrepp och extra lidande kunde det i vissa fall ha löst med en enda och avgörande ytersättingsoperation.

Mitt råd:

Vad än ditt höftproblem är, kontakta mig gärna först innan något ingrepp utförs, det är kostnadsfritt och mycket snabbt. Vi rådfrågar i så fall ett antal utländska ortopeder i mitt nätverk, som din egen ortoped/läkare inte inblandas i. Den här ”second opinion” kan ge dig nya insikter och lösningar för problem och förebygga eventuella onödiga fel.

Ron van Mierlo, dec. 2015