Ett höftproblem med broskskador, men vad nu?


Ett höftproblem med broskskador, men vad nu?

En mycket stor andel av alla personer som kontaktar mig med något höftproblem har fått broskskador i någon form. Orsaken kan vara en av många, till exempel en avvikelse i höften eller en sjukdom som man redan har haft sedan ungdomstiden. Effekten av avvikelsen under livet som sedan följer kan innebära ovanlig belastning av brosket på en särskild plats i leden som så småningom också börjar slita sönder. Men också en olyckshändelse, krävande yrken och vissa former av idrott höjer chansen på broskskador och en förtidig broskförslitning.normal hyalint brosk

När du läser detta råkade du förmodligen redan ut för ett höftproblem och letar du nu efter en bra och helst mindre ingripande lösning för ditt problem.

Tvärtemot vad reklamkampanjer från kosttillskott leverantörer ibland påstår går det inte att reparera brosklagret eller växa nya celler. Brosklagret som vi har fått under uppväxten kan under livets gång bara avta, aldrig tillta. Därför är det viktigt att vi beter oss på ett sätt som bäst skyddar och underhåller brosklagret.

En sida på Wikipedia med informatiom om hyalint brosk

Det är inte osannolikt att vår svenska sjukvård redan erbjöd dig ett eller även flera av följande alternativen som jag rader upp:

1– sjukgymnastik
2– deltagning på en artrosskola
3– lindring av smärtan genom tabletter
4– injektioner med kortison
5– injektioner med andra substanser
6– artroskopi för att åtgärda en impingement eller reparation av broskskador
7– totalprotesoperation

Jag skulle vilja råda alla som kommer till punkt 4 eller högre att vänta med vidare steg och först avvakta resultaten från en röntgenundersökning. Injektioner och alla följande ingrepp på ovanstående listan kan faktiskt vara helt onödiga, vara utan verkan eller även orsaka flera problem i längden om ingreppet inte har fått stöd också från en specialist på ytersättningsmetoden. Därför också röda markeringen! Kontakta mig gärna så tidigt som möjligt med dina röntgenbilder så ber vi direkt ett antal specialister om en åsikt och innan du fortsätter med ett nästa steg som du i framtiden kanske kommer att ångra. 4– Att starta med punkt 4 (injektioner med kortison):kortison

Kortisonets verkan brukar vara mycket kort, många personer rapporterar en effekt som ligger mellan några veckor till ett antal månader. Substansen har ett antal tydliga biverkningar för hela kroppen. En biverkning är att kortison försvagar skelettets benvävnader om kortisonet används upprepande gånger och/eller i högre doser. En höftpatient har oftast redan problem med benvävnaden i höften och ska i stället för att bryta ner benvävnaden vilja hitta lösningar som kan stärka den.

5– Det finns andra substanser som ibland injiceras i höften som ”tuppkam” och förädlade former av ”hyaluronsyra”. Protestillverkarna försöker ta en del av marknaden med egna substanser som ”Synvisc”, ”Monovisc”, ”Supartz”, ”Orthovisc”, ”Durolane”, ”Hyalgan” och ”Gel-One”.

Varje injektion utför oavsett substansen som injiceras en risk för en infektion djup i höften. Upprepade injektioner medför självklart också en ännu högre risk på en infektion.

En annan fara är själva injektionsnålen som kan orsaka skador på ledytorna om den inte placeras korrekt.Broskskador

Vissa substanser kan orsaka ett fenomen som kallas ”kondrolys”, där brosket i en del av leden förloras under påverkning av den injicerade substansen. Det misstänks bland annat från kortison att det kan orsaka kondrolys. Se bilden brevid:

6– Artroskopi är en allt mer populär form av behandling, inte minst i Sverige, som ortopeder bland annat tillämpar vid broskskador och olika former av FAI (Femoro-Acetabular Impingement). Medan tanken bakom ett atroskopiskt ingrepp är bra, nämligen att korrigera fel i formen av ledytorna så är ortopederna själva oftast anledningen varför det oftast misslyckas. Det härskade innan en känslig balans i höften och så snart den ändras genom ingrepp utifrån kan den här balansen förstöras. Ortopederna kan sällan behärska sig utan blir gärna allt för ivriga när brosk och benvävnad tas bort i en höftled.artroskopi-1 Som följd ser jag många personer som bara månader efter en artroskopi kontaktar mig och berättar om nya problem med den nyss behandlade höften. På nya röntgenbilder ses då att brosket sedan behandlingen med artroskopi har slitit ner snabbare än någonsin innan. Det är mycket sällan att någon berättar för mig att en artroskopi verkligen har haft den tänkta effekten och inte behövde ett nytt ingrepp inom ett år.

7– En totalprotesoperation är det sista man vill ha men vid stora höftskador kan den inte längre undvikas. Fast när du är ung eller en mycket aktiv person borde det vara självklart att du inte går för en totalprotes från en gammaldags princip utan att du går för ytersättning.

Min erfarenhet visar att en större del av alla personer som hade en broskskada och inte fick någon verklig nytta av en höftartroskopi utan hellre större problem redan hade varit perfekta kandidater för en ytersättning. I stället för två ingrepp i höften och extra lidande hade man kunnat lösa allt med en enda och helt avgörande ytersättingsoperation.

Mitt råd:

Vad än ditt höftproblem är, kontakta mig gärna först innan något ingrepp utförs, det är kostnadsfritt och mycket snabbt. Vi rådfrågar i så fall ett antal utländska ortopeder i mitt nätverk, något som din egen ortoped/läkare inte kommer att veta om. Du får däremot en ”second opinion”, som mycket väl kan ge dig några helt nya insikter och lösningar för ditt problem och förebygga att du kanske gör något onödigt eller fel.

Ron van Mierlo, dec. 2015