Höftartros
Höftartros eller höftledsartros är idag en folksjukdom, med årligen fler än 16.000 svenskar som på grund av den här sjukdomen och tillhörande problemen behöver en höftprotes. I vanliga fall litar patienter blint på läkarna dar det gäller information och rådet om olika protestyper men det visar sig vara fel i många situationer. Min egen erfarenhet och den av flera hundra personer som berättade sina historier för mig ger bilden att informationen har varit bristfälligt och inte inkluderade ytersättningsmetoden. I för sig görs den här operationen inte längre i Sverige själv och behöver patienter ”hämta” sina ytersättningsproteser utomlands hos ortopeder som har nödvändiga skickligheten och erfarenheten. Men i alla fall är metoden välkänt under ortopederna och skulle vi som patienter också behöva informeras korrekt och fullständigt!
Artros är förslitning av brosket i en led, orsakerna är olika hos olika personer. Kvinnor och män drabbas ungefär lika ofta och som alltid vid slitage i leder är förekomsten högre vid ökad ålder. Normalt är brosklagret tillräckligt tjockt, det är dessutom flexibel och poröst som en svamp så att synovialvätskan som produceras i ledkapseln kan tas upp av brosket.
Synovialvätskan i sin tur förser brosket med näring och har som vidare uppgift att smörja och minska friktionen i leden. Vätskan har en unik egenskap, den anpassar sig hela tiden i viskositet, beroende på härskande belastningen i leden.
För höftartros finns oftast ingen enskild orsak, få ortopeder skulle våga säga vad det var som orsakade artrosen hos en patient. Det finns i grunden 5 olika orsaker: genetisk anlag, utveckling genom vissa aktiviteter, mekaniska avvikelser (formen) i leden, störningar i ämnesomsättningen eller en tidigare händelse som orsakade en skada I höften. Kombinationer av dessa fem förekommer också.
I mycket tidigt skede vid lätt eller måttlig höftartros kan vissa symtom lindras med kosttillskott som glukosamin, men inte alla som testade produkten är överens om effekten. Det finns dessutom två varianter av glukosamin, den ena i sulfat form och den andra i hydroklorid form, det är okänt vilken som skulle kunna hjälpa dig eller ingen alls? Jag själv märkte en minskning i besvär men effekten kom bara efter flera veckors användning, jag misstänker att många personer inte har tålamodet att vänta så länge.
När brosket i leden är helt bortsliten och ben mot ben kontakt uppstår blir det också svårt att hitta ett smärtfritt läge för benet/höften. I det där läget kan sömnen bli stört mer och mer för många personer och höften kan även låsa sig under sömnen, och inte sällan med svår smärta. Till slut när även röntgenundersök visar allvarlig förslitning (artros) är en operation för en protes det enda alternativet som är kvar.
Artrosguiden.se ger allmän information om artros.
Kolla också gärna informationen som ges på Reumatikerförbundets hemsida. Och
Höftartros i sig är ingen kontraindikation för tillämpning av ytersättning, tvärtom passar en ytersättningsprotes många personer som plågas av artros. Det ska göras en anteckning här, när brosket är helt bortsliten och ben mot ben kontakt uppstår kan det leda till formning av cystor på ledkulan eller i bäckenskålen. Cystor på eller hellre sagt i ledkulan kan sätta ett streck genom din kandidatur för ytersättning. Allt för många eller för stora cystor innebär att det inte längre finns tillräckligt med benmassa kvar för att kunna hålla den ena proteshalvan som heter ”cap” på engelska. Detta (möjlig formning av cystor) är också anledningen varför en ortoped får göra regelbundna röntgenkontroller hos en patient med höftartros för att stanna ett steg före formningen av allt för många eller allt för stora cystor och i rätt tid kunna utföra ytersättningsoperationen. Här finns faktiskt största bristen i svenska sjukvården: ingen ortoped verkar på allvar vilja räkna med tillämpning av ytersättning. Man bryr sig inte heller om formning av eventuella cystor….eftersom man är helt inställd på en konventionell protes varför kompletta benhalsen sågas av. Ett sådant beteende betyder för väldigt många patienter sista spiken i kistan för ytersättning. Med rätt attityd och tidig agerande från ortopeder kunde många svenskar ha fått en bensparande ytersättning och dessutom kortad antalen år i lidande.
Du som höftpatient med höftartros får därför själv ta kontroll och kräva regelbundna röntgenkontroller om du hoppas kunna passa för ytersättning. Beroende på hur snabbt höften försämras i just din specifika situation ska man räkna med en intervall på 3, 6 eller 12 månader. Höftledssmärta är en viktig komponent i bedömningen om ett ingrepp behöv i höften, likaså allt mer inskränkning av dina aktiviteter och när det blir omöjligt att fortsätta arbeta. Du får gärna inblanda mig för en första bedömning av dina bilder och höra om du börjar komma i farozonen. För ett slutligt besked kan vi om du vill ta kontakt med ortopeder i mitt nätverk, snabbt och utan förbindelser eller kostnader.
Idag (2014-05-22) skapade jag ett nytt och specifikt forum till personer med artros i höften under namnet ”Artroshjälpen”, jag hoppas att detta forum kan hjälpa dig med dina frågor.