Erfarenheter

Peter Smith har nyligen upptäckt ytersättningsmetoden och berättar:

 

Marianne C.s erfarenhet med två BMHR proteser

Mariannes erfarenheterMina besvär började i mitten av 1990-talet med att jag fick ont i höger ljumske och fram på låret när jag rör mig mycket, t. ex. efter långa promenader och mycket trädgårdsarbete. Sedan dess har jag gjort åtskilliga läkarbesök för att få klarhet i orsaken. Det var först 2008 som jag fick klart besked om att jag hade höftartros. Tyvärr fick jag ingen bra dialog med läkaren som överlämnande diagnosen. Han sa: ”Det är för tidigt att sätta kniven i dig.” 2012 gjordes ny röntgen och ny bedömning av svensk ortoped att det var för tidigt för operation. Rekommendationen var att jag skulle äta mer smärtstillande. Jag insåg då att jag måste läsa på för att finna motargument. När jag surfade runt på nätet hittade jag information om ytersättningsmetoden. Efter att jag kontaktat Ron fick ett antal utländska ortopeder titta på röntgenbilderna från 2012. De uttalade sig samstämt att jag borde opererats flera år tidigare. Då äntligen började bitarna falla på plats. Den operationsmetod som svenska ortopeder förordar innebär att lårbenet kapas och att den materialkombination som används inte tål hög belastning under lång tid. Man vill därför skjuta upp höftoperationer så länge som möjligt. Ytersättningsmetoden innebär att lårbenet behålls så intakt som möjligt och att materialkombinationen är mer slitstark. För att kunna spara så mycket av lårbenet som möjligt och använda BHR-implantat bör denna typ av operation utföras så tidigt som möjligt. För min del var det alldeles för sent för BHR så det fick bli BMHR-implantat. Operation på höger höft gjordes mars 2013 och vänster höft september 2013 av Dr. Völker på ATOS-kliniken i München. Vid båda tillfällena gick operationen bra och jag blev väl omhändertagen på ATOS-kliniken. Nu i november 2013 har jag kommit en bit på väg med min rehab. Det gäller att musklerna skall återfå den styrka som jag tappat dels under operationen dels under tiden med begränsad rörlighet före och efter operationerna. I skrivande stund är jag glad att kunna ta kortare skogspromenader. Till våren hoppas jag att åter kunna ägna mig åt trädgårdsarbete och cykla till jobbet. [hr]

Joacim Samuelsson 10 månader efter sin högra höftoperation:

Maria Rojmyr 4 månader efter operationen åter på skidorna:

James Roxburghs erfarenheter med 2 ytersättningar:

Allt detta är möjligt med ytersättningsproteser! JamesRoxburgs erfarenheter James Roxburgh, eller ”Jim” är en 51 årig man från Wilton i California, USA som praktiserade kampsport eller martial arts samt friidrott under 32 år. I 1999 fick han ett femtegrads svarta bälte i Moo Duk Kwan Tae Kwon Do. Tyvärr hittades vid en diagnos i år 2002 osteoartritis i såväl hans vänster som höger höftled och situation var så allvarlig att varje höftled skulle behöva någon form av protes. Tiden därpå började Jim leta efter information om olika procedurer och höftproteser, det som han hittade och verkade bäst var något som heter Hip Resurfacing (metoden med ytersättningsprotesen). Allt som skrevs om möjligheterna med en Hip Resurfacing protes stämde överens med Jims livsstil och idrottsanda. Ni ska veta att en riktig bra kandidat för Hip Resurfacing ska finnas inom en viss åldersgräns, skelettets ben ska vara av tillräcklig bra kvalitet, och man ska helst vara en aktiv person. Med i specialiserade ortopedens bedömning tas också eventuella bensjukdomar och avvikelser som du kan ha haft och där kan röntgenundersök, MRI och bentäthetstester hjälpa till. Det dröjde ändå till 2004 innan han kom till en läkare vid namnet Jamali som också bedömde att Jim var en mycket bra kandidat för Hip Resurfacing proceduren. Jims smärtor hade då redan blivit odrägliga, hans idrottsliv hade blivit fördärvat och han blev nedslagen. För Jim var det förstås positivt när doktor Jamali också bedömde honom som en mycket bra kandidat för Hip Resurfacing. Men även om ortopeden Dr. Jamali helt korrekt bedömde att den ända rätta metoden för Jim skulle vara Hip Resurfacing och definitivt inte THA (Total Hip Arthroplasty) med en traditionell höftprotes ville Jims sjukförsäkring bara instämma med THA.

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Det här orättvisa beslutet från försäkringen kunde Jim naturligtvis inte acceptera och det hela slutade med att Jim fick själv stå för hela operationen, men nu valde han självklart Hip Resurfacing! Det blev däremot inte Dr. Jamali som opererade Jim, doktorn berättade nämligen att det fanns ett annat sjukhus med en ortoped som redan hade mycket erfarenhet med Hip Resurfacing, som var doktor Thomas Schmalzried. Och så opererades Jim äntligen den 22 november 2004 av doktor Schmalzried. Som man kan förstå skulle allt bli mycket svårare för Jim än vanligt vid en Hip Resurfacing operation, eftersom det skulle i hans fall bli både höftleder samtidigt man skulle göra, något som bara sker sällan. Även hans rehabilitering skulle bli mycket svårare därför att han skulle få två opererade ben att kämpa med på samma gång.[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]rontgen[/pix_column]

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Jim fick som sagt sin operation i november 2004 och hans erfarenheter är bara positiva. Alla bilder på honom på denna sida var tagna sedan dess och berättar mera än vad ord någonsin kan! Försök inte göra allt som visades här med en traditionell höftprotes! Många av oss utan Hip Resurfacing proteser skulle inte ens klara det! Nu kommer en intressant del, nämligen Jims både Conserve® Plus proteser från Wright Medical på hans röntgenbild. Det som också syns tydligt är agrafferna vänster och höger om proteserna. Om någon skulle vilja komma i kontakt med James Roxburgh då går det bland annat genom Yahoo diskussionsgruppen ”surfacehippy” där han och jag deltar, se: http://health.groups.yahoo.com/group/surfacehippy Klicka här för direkt kontakt genom e-post med Jim Till slut två bilder på Jim som gör spagat….gör inte så med traditionella höftproteser![/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]

Jim (i mitten) deltar i Santa Rosa kriterium
Jim (i mitten) deltar i Santa Rosa kriterium

[/pix_column][hr]

Andreas erfarenheter

[pix_column type=”3/4″ first=”true”]Hej,
Jag heter Andrea och är 48 år. Om jag tänker efter kommer jag ihåg att jag lät röntga mina höfter efter mitt andra barn, alltså 18 år sedan. Redan då kunde jag känna att allt inte var ok med min högra höft. Värk kom och gick, men eftersom man inte upptäckte några konstigheter med mina höfter lärde jag mig att leva med värken, som ju försvann emellanåt. Hösten 2010 kom värken oftare och mer intensivt. Jag gick hos olika sjukgymnaster samt en naprapat, men inget hjälpte fullt ut. Våren 2011 kom jag slutligen till ortopeden på länssjukhuset här i Kalmar som konstaterade att jag hade artros. Jag blev rekommenderad artros skola och träning då jag fortfarande var förhållandevis ung men fick också information om att så småningom skulle det vara aktuellt med en operation och byte av höftleden. Fick nog en chock då, det kändes så tråkigt att behöva genomgå en sådan operation i min ålder och om jag ska vara ärlig så förknippade jag höftdiagnoser mest med äldre människor. Började redan då googla runt och hittade ”hem” till Rons info sida. Jag fick mer och mer ont, de dagliga hundpromenaderna blev riktigt plågsamma likaså att följa min yngsta flicka till skolan 300 meter från huset.[/pix_column]
[pix_column type=”1/4″ last=”true”]Andreakopie[/pix_column] Jag vaknade ofta och hade ont även på nätterna och kände mig mer och mer frustrerad på grund av värken. Kontaktade på nytt ortopedmottagningen som erbjöd mig en operation med den traditionella THR protesen. Till saken hör att jag pratat med min ortoped om att jag var intresserad av en ytersättningsoperation, och han var inte helt negativ då det hade gjorts någon/några sådana operationer här. Men tyvärr så stöp det på att jag var kvinna med en alldeles för liten storlek på min benhals. Jag skickade även iväg mail till andra ortopeder i andra landsting, men som sagt jag hade fel kön! Ron hjälpte mig att skicka iväg mina bilder till olika ortopeder runt om i Europa. Mitt val föll på dr. Faensen i Berlin, magkänsla samt tilltalande information om olika protestyper som han skrivit. När jag väl bestämt mig gick allt så snabbt, bokning av operations datum och flygbiljetter. Jag skulle opereras på en privatklinik i Potsdam och om jag inte misstar mig så skulle operationen kosta cirka 180,000kr, vilket var mycket pengar då som nu.
Jag fick ett mycket gott intryck av dr. Faensen och kliniken. Operationen gick bra, jag var smärtfri post-op och åkte så småningom hem efter en vecka. Peppar, peppar ta i trä har jag idag inga som helst problem och tänker inte ens på att jag har en protes. Är väl måttligt aktiv, har suttit lite för mycket på grund av studier och fått problem med värk i ländryggen, men har nu åter börjat träna regelbundet. Har t.o.m. anmält mig till crossfit.
Om jag ska summera mina erfarenheter så är jag idag mycket tacksam för all hjälp samt stöd som jag fick av Ron i första hand, men också av övriga medlemmar i höftgruppen. Ångrar mig inte en sekund idag.

Tack. / Andrea Karabová Bäckström[hr]

Stig Nielsen

Mitt namn är Stig Nielsen, jag var född 1955. Jag har varit aktiv med löpning, cykling m.m. och har arbetat i byggbranschen hela livet.

Stig Nielsen1
innan operationen

Vid ca 33 års ålder fick jag sluta springa på grund av en utstrålande smärta från höften. I stället började jag då cykla, vilket gick bra. Jag har under åren som sedan följde kunnat hålla problemen borta genom träning och aktivitet. Spelade även innebandy ända till för tre år sen. Det som jag tagit under den tiden i ett försök att lindra besvären var glukosamin med msm och kondroitin, som jag beställde från USA, detta var till stor hjälp för mig. Men sakta började problemen bli allt större, som vid sommar- hösten 2012 omöjliggjorde fortsättning av mina aktiviteter. Därpå undersökte jag då mina alternativ och röntgades vilket visade att operation var nödvändig (se första röntgenbilden). Jag sökte på nätet och fann hemsidan som Ron har vilket gav mig mycket bra information.

Stig Nielsen2
Min BHR !

Jag kom att inse att det var en ytersättningsprotes som jag ville ha eftersom den skulle göra att man klarade ett aktivt liv. Det drog emellertid ut lite på tiden då ett beslut om en sådan operation måste sjunka in och bearbetas. Det slutade med att jag åkte till Belgien och opererade mig där 23 oktober 2013, resultatet syns på näsa röntgenbilden. Det blev 2 dagar på sjukhuset sen till hotellet och dag 4 med kryckor på puben i Gent för en god öl. Jag åkte hem till Sverige igen efter 7-8 dagar som jag tror det var. Det är klart att första tiden var besvärlig med bland annat den viktiga dagliga träningen och så skulle man förstås fajtas med F-kassan om sjukskrivning.

Nu 1 år och 1 dag senare så byter vi här hemma taket på vårt hus, med en yta som går upp till 500m2.Stig på taket Höften ger inga som helst problem liknande dom jag hade innan. Jag skulle rekommendera alla i liknande situation: Vänta inte med operationen! Ta tag i det direkt och bli smärtfri. Undersök protesvalet, men jag kan rekommendera BHR protesen utifrån den erfarenhet jag har tills nu. Jag har tills nu inte fått några pengar av F-kassan på grund av överklagande då de i första hand ville betala ca 85.000 kr av de 130.000 kr som det kostade mig.

Lycka till

Stig Nielsen[hr]

Mary Ellis, erfarenheter från Austin, Texas, USA

I juni 2006 kom en omvändning i livet för Mary Ellis, då hon vågade ta upp sitt höftproblem inför vår diskussionsgrupp på Yahoo med namnet ”surfacehippy”. Mary berättade för gruppen om hennes osteoartrit som var av seriös karaktär, höftsmärta, läkarna som hon redan besöktes och en MRI samt en bendensitetstest som gjordes. Mary, som är 56 år gammal verkade i första hand bara hamna hos ortopeder som bedömde att den ända protesen som skulle passa henna var en traditionell THR protes och man rådde henne boka tiden för en sådan operation. Mary däremot kände att allt gick lite allt för snabbt och när hennes dåvarande ortoped vid en fråga om Birmingham Hip Resurfacing sa det inte alls var någon bra typ av protes vände hon sig lyckligtvis ifrån honom. Hon ville helst få en protes som skulle spara så mycket benmaterial som möjligt och det verkade bara en Hip Resurfacing typ klara. Med hjälp av en annan kvinna från ”surfacehippy” gruppen besökte Mary sedan en ortoped känt för sina kunskaper med Hip resurfacing nämligen Dr. Gross från Midlands Orthopaedics i Columbia, USA.

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Dr. Thomas P. Gross, Mary och Lee Webb Inför operationen: Dr. Thomas P. Gross, Mary och Lee Webb. Lee håller i en Biomet ReCap protes av samma typ som Mary skulle få implanterad i höften. Datum: september 2006[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]image011
Högre höftleden (se R) ger en klar bild och är i bra kondition. Vänstra leden (se L) visar däremot en del skräp rund leden. Femurkulan (benet) har redan slitit sig uppåt genom brosket och orsakar ben mot ben kontakt med ledskålen i bäckenet. Datum: 2006-04-04[/pix_column] [pix_column type=”2/4″ first=”true”]Såret syns här16 dagar efter operationen Såret syns här16 dagar efter operationen. I Marys fall är längden 5 tum men från patient till patient och doktor till doktor kan det variera. Datum: 2006-09-29[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]Borta bra, men hemma bäst! Borta bra, men hemma bäst! Så blir der särskild när man som Mary har kunnat få en ytersättningsprotes och fått återuppta livet utan någon begränsning! Det måste berättas att den här bilden togs i hotellet där även hennes katt fanns med i dagarna efter operationen.[/pix_column][pix_column type=”3/4″ first=”true”]Mary har två e-postadresser till någon som vill ställa frågor:

email: mkellis@flash.net

email: Girl_withthe_goofy_grin@yahoo.com[/pix_column][hr]

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]

Amy Petersen

Amy Petersen från Birmingham-Alabama, USA Diagnosen osteoartrit ställdes hos Amy Petersen redan på 25-års åldern. I hennes fall var problemet bilateralt, eller med andra ord påverkades både vänster och höger höftled hos henne. Vid osteoartros, OA eller degenerativ artrit som det också kallas sliter brosket i leden genom nedbrytning snabbare än vanligt. En följd kan bli att bendelarna börjar gnida mot varandra som sedan kan leda till inflammation, smärtor och stelhet i leden. Amy som i 2007 var 35 år gammal hade haft ett aktivt idrottsliv, hon sprang mycket (halva maraton), utövade ’western boxning’, full kontakt karate, Muay Thai kickboxning och tränade i brasiliansk jiujitsu. Just inför operationen klarade hon bara att cykla och en utöva enklare former av Yoga. April 2007 opererades Amy i Indien av ortopeden Vijay C. Bose. En röntgenbild på Amys bäckeAmy Petersenn innan operationen syns nedan.

[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”][/pix_column][hr]

Helen Triggs från Storbritannien

Helen Triggs gav mig några intressanta bilder, tagna på ett sjukhus i London, Storbritannien. I hennes vänster höft satts en Birmingham Hip Resurfacing av doktor Koen De Smet från Belgien i februari 2006. I hennes höger höft satts samma typ av protes fast den gjordes av doktor Justin P. Cobb i augusti 2006 i Storbritannien, bilderna nedan är på detta sista tillfälle.

Bilderna genererades med hjälp av Helens egna röntgenbilder som importerades i ett speciellt mediskt dataprogram som heter ”acrobot”. Förresten, programmet ”acrobot” har inget att göra med programmet Acrobat Reader!
Inte alla ortopeder använder sig av program som ”acrobot”, det bestäms bland annat av protestillverkaren som alla har sina egna verktyg och eventuella dataprogram.

Helen Triggs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Acrobot hjälper ortopeden i det här fallet med att på förhand kunna uppskatta nödvändiga måttet på ytersättningsprotesen och beräkna positioneringsuppgifterna och vinklar för protesen inför operationen.
Som bilden ovan och nedan tydliggör har doktorn ett flertal proteser i sin lista (beroende på fabrikat hur många och vilka mått) som går att sätta på patientens ledkula för att se om det passar. Eventuella skador på patientens ledkula som inte syns på röntgenbilden och bara upptäcks under operationen kan göra att man måste välja en annan storlek på protesen men oftast är det bara små ändringar.

Helen Triggs2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ovan projekteras Helens ben och valda protesen med måttet 44mm på ett annat sätt i dataprogrammet. Man ser liksom i förgående bilden var eventuell överflödig benmassa finns som ska tas bort med speciella fräsen, innan protesen kommer på plats. Läkaren tar så lite som möjligt benmassa bort men måste försäkra sig om att svag och dålig eller sjuk benmassa försvinner helt. Det är till exempel inte ovanligt att en cysta har uppstådd men så länge den inte är allt för stort kan den tas bort med fräsen. Därför är det av ovärderlig betydelse om du har en cysta att situationen inte ska bedömas av en vanlig ortoped, som möjligen gör en felaktig bedömning utan att överlämnas till en ortoped som har ytersättningsprotesen som sin specialitet.
Helen Triggs 3
Helen Triggs4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilden ovan och här nere visar placeringen av protesens ledskåla eller bäckenskål. Ovan syns mycket väl hur den såkallade ”anteversion angle” eller framåt vinkeln som en bäckenskål måste ha. Samtidigt syns skålens ”inclination angle”, som betyder att skålen inte ligger för mycket ner eller står för vertikalt utan en vinkel däremellan. På så sätt hålls slitaget under kontroll och får leden minsta benägenhet att hoppa ur och lägsta chans att orsaka kontakt (impingement).

Helen Triggs5

Helen Triggs6

Den här sista bilden och informationsfältet i bilden ger nödvändiga uppgifter om olika axelvinklar och diametern på fräsverktyget som under operationen ska användas för att bearbeta bäckenet med innan ledskålen definitivt kan sättas på plats.[hr]

Lori

Lori är en 46-årig kvinna från Orlando, USA som har haft en mildare form av dysplasi, som innebära att bäckenskålen utvecklas på fel sätt, möjligen med förvridna fötter och man kan anses som kortväxt. Hennes dysplasi och osteoartrit som följde har inte varit i vägen för en Birmingham Hip Resurfacing (BHR) protes, som doktor Vijay C.Bose i Indien gav henne.

Om Loris resa från USA till Indien och tillbaka har hon själv skrivit mycket till deltagarna i Yahoo gruppen ”surfacehippy”, se ”Yahoo grupper” under menyposten ”Forum” och det ska inte upprepas här.

Loris Vissar1

På Loris röntgenbild från innan själva operationen kan höftlederna jämföras. Det syns att högre leden (till vänster på bilden) måste ha gett henne alla besvär, den hade tydligen en del mindre brosk kvar än andra leden.

 

 

 

 

 

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]På den 18:e september 2006 fick Lori en Resufacing protes i höften av samma typ som en gång doktor Mc Minn hjälpte utveckla. BHR protesen (vit) syns tydligt på dataskärmen på sjukhuset. Med mitt otränade öga skulle jag anmärka att protesen sitter ganska djupt i bäckenet, en följd av hennes soecifika problem. Lori jobbar själv förresten som utbildad sköterska på hjärtkirurgiavdelningen på ett sjukhus i USA.[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]Lori Vissar2[/pix_column]

 

[pix_column type=”1/4″ first=”true”]Här syns Lori vid Ideal Beach Resort in södra Indien, 7 dagar efter operationen.[/pix_column]

[pix_column type=”1/4″]Lori Vissar3a[/pix_column]

[pix_column type=”1/4″]Bara 4 dagar efter operationen ser såret fint ut.[/pix_column]

[pix_column type=”1/4″ last=”true”]Lori Vissar5[/pix_column]

[pix_column type=”3/4″ first=”true”]Efter 3 veckor var hon tillbaka på jobbet och körde redan bil igen. Om någon skulle vilja kontakta Lori går det via: lorih357@yahoo.com[/pix_column]

[hr]

Vicky Marlow

Vicky var en amerikansk kvinna som hade problem med sin vänster höftled och lät sig med mycket succé opereras av doktor Vijay C. Bose. Hennes första operation utfördes 2005-12-01 i Apollo Speciality Hospital, Chennai, Indien (se i menyn under ”Läkare & Sjukhus” för mer information om läkarna).

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Vicky Marlow 1[/pix_column]
[pix_column type=”2/4″ last=”true”]Här en röntgenbild på Vickys vänster höftled precis innan operation: 2005-12-01[/pix_column]

Tillsammans med Vicky finns det många andra amerikaner och även européer som låter sig opereras utomlands för en HR (Hip Resurfacing) operation. Orsaken för patienternas flöde utomlands är olika:
I vissa fall har patienter i USA ingen eller inte tillräckligt täckande sjukförsäkring och skulle en operation i USA själv ha blivit mycket för dyrt att kunna bekosta själv. Däremot är i länder utanför USA som Belgien och Indien där många Hip Resurfacing operationer utförs kostnaderna avsevärt lägre, en kvart eller hälften mindre än i hemlandet är ingen ovanlighet!

Det finns många exempel på oförståelse från ortopeder och andra läkare i hemlandet för patientens önskemål att få en Hip Resurfacing protes istället för en traditionell protes. Inte alla läkare har kunnat släppa den traditionella höftprotesen än och accepterar inte Hip Resurfacing som ett bättre alternativ.
Med otroligt långa väntetider för en höftoperation i hemlandet, framförallt där det gäller en Hip Resurfacing operation gör att patienter väljer ett snabbare sätt för att kunna bli av med sina besvär.
Utländska läkare är mycket mer tillgängliga för sina patienter. Det går att skicka MRI, MRA eller röntgenbilder till en utländsk läkare för en kostnadsfri bedömning inom minuter, medan patienten får vänta upp till 10 månader i hemlandet för att kunna komma åt sin läkare för en bedömning.

Punkterna 2, 3 och 4 gäller tyvärr i allra flesta fall även för situationen i Sverige.

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Vicky Svenska 2[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”]På bilden en glad Vicky Marlow och ortopeden
Dr. Vijay C. Bose 7 dagar efter operation,
datum: 2005-12-08[/pix_column]

 

 

 

 

 

Vicky ville att så många människor som möjligt skulle veta om hur bra det har gått för henne och hur naturligt hennes nya Hip Resurfacing protes känns. Hon har återupptagit yoga och lovade skicka mig några bilder som bevisar att det egentligen inte finns några begränsningar med en Hip Resurfacing protes. Hon har varit mycket aktiv i forumet för höftpatienter ”surfacehippy”.

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Vicky Svenska 3[/pix_column]

[pix_column type=”2/4″ last=”true”]

Såret efter en Hip Resurfacing operation kan se lite olika ut beroende på skillnader i proceduren från läkare till läkare. Vidare är det patientens egen anatomi, särskilda önskemål från patienten eller rent behov som kan ge skillnader.

Bilden är från 2005-12-04, tagen 3 dagar efteroperation

[/pix_column]

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Röntgenbilden på Vickys bäcken tydliggör hur en Resurfacing eller ytersättningsprotes kan se ut.[/pix_column]

[pix_column type=”2/4″ last=”true”]Vicky Svenska4[/pix_column]

 

 

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Vicky Svenska5[/pix_column][pix_column type=”2/4″ last=”true”] I fall någon undrar hur mycket som är möjligt sedan med en BHR protes bör bilden ovan ge ett bra intryck.
I det här läget var Vicky 11 månader efter operationen, datum: 2006-11-22[/pix_column]

 

 

 

[pix_column type=”2/4″ first=”true”]Vicky Marlow USA[/pix_column]