Sportprotes

Med många idrottsmän och kvinnor som med mycket framgång har fått en ytersättningsprotes i höften döps den ibland också till sportprotes eller idrottsprotes. Men det är nog bra att komma ihåg att protesen har ett mycket store tillämpningsområde än bara personer inom idrott! När en 90-årig man har fått en ytersättning kan man knappast förvänta att han verkligen ägnar sig åt idrottsaktiviteter med sin protes, även om möjligheten finns! Äldsta personen i vår supportgrupp Nordenshippies som fick sin BHR ytersättningsprotes i 2011 och var då 78 år, han var och är en mycket aktiv man som bland annat deltar i 16mil långa Nijmegenmarschen i Nederländerna.

In princip utvecklades ytersättningsprotesen (hip resurfacing protesen) för yngre aktiva patienter men protesen är därför nog ingen sportprotes så ordet är lite missledande. Patienter med en ytersättning finns från 14-års ålder upp till 90-år och allt däremellan. Den används också inom alla professionella sporter och yrkes grupper. Sverige har alltid haft en konservativ ståndpunkt i användningen av den här protesen, åldern på patienter som fick en ytersättning i Sverige begränsades till mellan 50 och 60. Utomlands hittas både mycket yngre och mycket äldre personer som ändå har ansetts vara goda kandidater för den här protesen.

Att ytersättningsprotesen kan användas på ett sådant brett spektrum åldrar är inte minst tack vara alla mått som den levereras i, med ledhuvud från 38mm och i 2mm steg upp till 58mm. Varje person borde därmed kunna få exakt samma storlek ledkula tillbaka som den egna anatomiska ledkulan mätte….tvärtemot konventionella höftproteser som fortfarande görs i ett begränsat antal storlekar och standard kommer med en extrem liten 28mm kula, som därför lätt kan hoppa ur led.

I för sig är det egentligen bra att svenska ortopeder bara höll sig till den begränsade åldersgruppen 50-60, eftersom det kräver mycket högre skicklighet och framförallt erfarenhet än svenska ortopeder kan erbjuda för att med succé kunna hjälpa unga och gamla patienter med en ytersättningsprotes. Men om svenska ortopeder själv hade insett eller erkänt den här poängen hade man kunnat remittera alla mycket yngre och mycket äldre än gruppen 50-60 till riktiga ytersättningspecialister utomlands men det gjorde (och gör) man inte heller. Det här beteendet innebär att många unga patienter som förmodligen hade varit goda kandidater för en ytersättning inte gav en chans på ytersättning utan i stället fick vänta många år till i smärtor eller i andra fallet onödigt har getts konventionella höftproteser. Likaså med personer i hög ålder har man direkt satt in konventionella proteser. Beviset att så måste vara fallet hittas övertydligt i siffrorna som Höftprotesregistrets Årsrapporter ger och utlåtanden från.

Varken sportprotes eller idrottsprotes är en korrekt benämning för en ytersättningsprotes och bär inte användas.